att köra Bodypump igen

Bokade in första Bodypumpen på nästan ett år idag. Väl på plats var det gott om plats och av gammal vana  tog jag en plats längst bak och i ett hörn. Hade ingen aning om vilka vikter jag skulle orka med och som var lagom för att stärka den trilskande bröstmuskeln. Såg snabbt att jag verkade ha lättast vikter på stången i hela klassen. Viss av ålder och tidigare långa perioder med träningsvärk la jag egot åt sidan. Bättre att köra lätt idag än att få lida i en vecka som sist.

Passet var trevligt och jag körde igenom hela vägen med lätta vikter. Trots att jag hade lättast möjliga på stången kändes det i både armar och ben mot slutet. Konditionstränignen har helt klart gjort gott den senaste tiden, pulsen blev som högst 146bpm. När det var dags för mage och sidoplanka höll jag på att välta. Har helt klart en allt för dålig styrka i rygg och mage, måste bli bättring på denna front framöver. Speciellt viktigt för att kunna prestera under de kommande långa loppen.

Kul att köra ett grupppass igen med någon som guidar en i övningarna. Skall försöka komma iväg på minst ett sådant pass i veckan. Plus att jag måste lägga till ännu fler Corepass.


Det är inte svårt att köra Bodypump igen, sidoplankan är däremot en utmaning. 

att summera vecka #7.2

Vecka #7.2 kom inte igång ordentligt denna vecka, måndag vila, tisdag enbart lätt coreträning. Onsdagen blev löppasset inte som planerat men helt okej ändå, torsdag lyckades jag ta mig iväg till simhallen igen för första gången sedan oktober. Fredagens cykelpass kändes uselt och avbröts efter en halvtimma. Vilade lördag för att komma tillbaka starkt på söndagen med två pass, löppasset var riktigt bra.


Tränade pass: 7st, (cykel 2st, löpning 2st, styrka 2st, simning 1st)
Tränade tid: 5h 14min
Distans: 17,5km
Brända kalorier: 2,671st
Snittpuls: 123 bpm

Vikt: 87,0 kg

Känsla: En motig vecka med ont i vänsterbröstmuskel. Detta gjorde mig lite deppig och negativa tankar om problem under de kommande långa loppen dök upp. Negativa tankar gör att motivationen för att klara de tunga träningingspassen blir tuff. Ett avbrutet pass och ett där upplägget ändrades under vägen blev resultatet denna vecka. Provade att köra ett gammalt långintevallpass för att jämföra formen mot tidigre år. Att resultatet var mer än väl godkänt, där jag nu kunde gå med både högre fart och fler intervaller trots ett cykelpass före ger mersmak. 4:10 tempo över Götaälvbrons 1km visar att träningen ger resultat. Det svaret gjorde att veckan avslutades med en positiv känsla.

att köra intervaller över Götaälvbron

Vad hände med träningen denna vecka? Hittade ingen energi och ingen motivation att köra på några längre pass. Vet inte vad det var som svek men har mina aningar. Har vaknat med värk i bröstmuskeln varje dag, en känsla jag hoppades att få slippa. Det har känts bättre under den senaste månaden, men nu blev det värre igen. Tror att det är därför jag känt mig lite nere och inte hittat energin.

Bestämde mig i går kväll att nu får det vara nog med deppandet. Vaknade åt frukost och svängde ner till gymmet. Gymmet var av någon märklig anledning tokvarmt, säkert två, tre grader varmare än normalt. Jag tappar normalt en hel del vätska, idag blev det ännu mer. Fick stoppa in kläderna i badpåsen för att inte svetta ner hela väskan.

Passet kändes sådär, det var tungt att orka med bägge 20min tröskelintervallerna jag planerat in. Uppvärmningen kändes bra förutom att jag blev irriterad på TV-bilden som flimrade. Märkte det först efter ett par minuter och då orkade jag inte byta cykel. Kämpade mig ingenom passet och kände mig rejält slut efteråt.

En snabb lunch i ordets rätta bemärkelse med snabba, snabba kolhydrater. Våfflor med sylt och grädde är både snabbt och gott. Kanske inte världens bästa träningsmat alla dagar men idag fungerade det fint.

Följde upp cykelpasset med löpintervaller över Götaälvbron. Ett favoritpass där mjölksyran gör sig påmind tidigt på de 1000 meterna över bron. Att man dagar som idag får en fin utsikt över hamnen gör det inte sämre.Värmde upp lungt och fint mellan kasinot och bron tog en extra runda för att få upp värmen. Öppnade offensivt där första km gick på 3:50. Resterande 5st hamnade mellan 3:55-4:09, ett resultat jag är mer än nöjd med. Efter sista intervallen började det kännas att krampen var på väg i vaderna. Joggade lugnt tillbaka till arbetet och fick växla löpsteg för att häva krampen. Skönt att få till två pass på slutet av veckan, det första ok det andra mer än väl godkänt.

Det är inte svårt att köra intervaller över Götaälvbron, på köpet får man fin utsikt.

att göra voltvändningar

Varken cykel eller löpning idag, bytte istället över till den tredje grenen simning. Mötte upp lillebror med sambo och liten dotter på Åbybadet. Plaskade först runt lite i barnpoolerna vilket var lite för kallt för min smak. Antar att det beror på besparingar men en eller ett par grader varmare hade inte skadat.

Hoppade i stora poolen efter en stund för att prova hur min crawl känns så här års. Med tanke på att jag inte simmat något sedan 16 oktober kändes det bra. Började med blandade övningar, krattan, benspark, bara armar och ett par till med för mig okänt namn. Snurrade på i tjugo minuter tills jag fick sällskap av lillebrors sambo Kristina. Eftersom jag aldrig någonsin provat att simma med volt vändningar, tyckte hon att det var dags. Efter instruktion och förevisning gjorde jag ett eget försök.  Vilket slutade med vatten i näsan och kontakt med botten. Efter ett par stycken försök gick det mycket bättre, inte bra men bättre.

Det blev ingen mer träning idag, kände mig inte helt kry i magen. Även Annelie har haft ont i magen, verkar som att vi ätit något skumt i går. Förhoppningsvis är det bättre i morgon när jag är ledig och kan köra långa pass.

Det är inte svårt att göra voltvändningar, men det tar ett tag för att göra det rätt.

att dräneras på energi

Det hände verkligen grejer på bandet idag. Tyvärr inte av det slaget som jag önskade. Allt kändes fint under uppvärmningen och första två intervallerna. Den tredje blev riktigt tung och all energi försvann spårlöst. Verkligen all energi försvann, inte ett spår någonstans. Funderade på varför och kom på att uppladningen varit bra mentalt, uppladningen för kroppen var däremot usel.

Ett klassiskt senario på arbetet är att jag planerar dagen med en matpaus i lagom tid före träningen. Sen händer det alltid något där jag måste vara med just den tiden. Det är oftast någon gäst med bekymmer eller en medarbetare som vill prata. Resultatet blir det samma, ingen mat i tid och för sent att äta något med risk för håll.

Växlade över från de strikta 4 min backintervallerna till fartlek istället. Körde blandat långa och korta i 4:00-4:45 tempo, vissa på 3% andra på 5,5% lutning. Skrapade ihop 45min till slut och avslutade med lätt jogg nöjd med passet trots allt.

Det är inte svårt att dräneras på energi när man slarvar med maten.

att köra ett intervallpass på bandet

Nu är det dags att åka till gymmet för ett intervallpass på bandet. Har laddat hela dagen, så nu kommer det hända grejer.

att täcka för en kollega i nöd

Andra vilodagen var välbehövlig, krafterna börjar återvända ordentligt. Känner att upplägget med två vilodagar i rad, gör gott inför starten av en ny vecka. Det blev visserligen inte den perfekta vilodagen med SPA jag hade planerat på morgonen. Tänkte arbeta till 18 möta Annelie på Stjörgen för ett par timmar med bastu, pooler och allmänt slapp.

En av mina kollegors dotter fick ett astmaanfall i  skolan. Själv fick hon hasta iväg och lämna sina uppgifter till mig. Vilket gjorde´att jag inte kunde göra klart det jag planerat för arbetsdagen föränn kl.20. Försökte lösa en del av mina saker under eftermiddagen. Det blev för många avbrott av medarbetare som behövde hjälp, därav inga av mina uppgifter slutförda. Lyckades bli färdig kl.23 vilket var lagom för att ta sig hem, ge hästarna mat, ta en kopp té och sen störta i säng. Nöjd ändå med dagen, han visserligen inte slappa själv, men jag känner mig alltid glad när jag hjälpt en kollega i nöd. Inbillar mig att karma återgälldar det senare under livet.

Det är inte svårt att täcka för en kollega i nöd, karma betalar säkert tillbaka senare.

att summera vecka #6.2

Vecka #6.2 tiden flyger fram, redan vecka 6 av 16, börjar närma mig halva programmet. Kände mig fruktansvärt stel på måndag och tisdag efter söndagens långpass. Efter det var det hyffsad kvalité på samtliga pass. Inte på topp men klart bättre än första veckan. Avslutade på lördagen med första näsblodet som resultat av träning. Alltid finns det något nytt att ta med sig lärdommar från.

Tränade pass: 8st, (cykel 3st, löpning 3st, styrka 2st)
Tränade tid: 7h 43min
Distans: 20,5km
Brända kalorier: 5,181st
Snittpuls: 139 bpm

Vikt: 86,5 kg

Känsla: En bra vecka där jag känt mig mer motiverad än tidigare. Det börjar kännas att träningen ger resultat, konditionen är bättre och kroppen lättare, en bra kombination. Har en längtan till den dagen tävlingssässongen sätter igång. Innan det blir det fler veckor, fler bra veckor och sen är det tävlingsdags.

att blöda näsblod under träning

Oj vad seg man blir efter en vanlig lördag. Kan finnas ett samband med de dubbla pass jag klämde in under dagen. Kom iväg till gymmet i bättre tid idag. Gav gott om tid att köra ett långt pass på cykeln, samt att se på både skidor, Juholt och skidskytte. Blandade underhållningsvärden kan man lungt säga efter denna dagen.

Cykelpass modell längre, 1h och 45 fördelade på 3x20 min tröskel, efter det blandat tungt och lätt i 10 min plus lite uppvärmning och nedrull. Cykelpasset kändes toppen fram till 1 timme och 10 min in när helt plötsligt en röd droppe landade på handduken.

Hade precis avslutat en specialintervall, 1 min på 130 kadens med lågt motstånd. Återhämtade mig och från ingenstans hade jag näsblod.  Något jag inte haft mer än kanske 4-5 gånger i hela mitt liv (vad jag minns). 1gång för en snöboll, 1 för en innebandyboll, 1 spontant i kassan på Coop och nu. Eftersom jag kände mig pigg i övrigt körde jag på i samma fart som innan. Tänkte att kanske har jag tur och det är bara en droppe. Det ökade inte och kom ca 10-15 droppar till, lagom för att göra min vita handduk lite mer julfärgad, efter det inget mer. Vågade till och med på slutet att köra de tunga intervallerna a 4 min som planen var. Klev av cykeln, vek ihop handduken och stretchade lite.

Ordnade en god middag hemma, passade på att skotta lte snö innan jag vilade en halvtimma på soffan. Annelie ville gärna svänga förbi gymmet på väg till arbetet vilket gjorde att det blev ett pass till. Kanske inte så klokt med tanke på näsblodet, men man får inte vika ner sig för lätt.

Värmde upp 15 min på löpbandet, körde ett benpass för cykelstyrka. Hade gott om tid före gymmet skulle stänga så det fick bli lite Coreövningar på slutet. En lagom avslutning på en intressant dag, finns lite att fundera över. Får kolla upp vad som orsakar näsblod vid träning. Tror inte att det är något allvarligt men man vet aldrig.

Det är svårt att få näsblod under träning, har bara lyckats en gång. 

att yra i nattmössan

Vilken härlig dag, skönt väder och gott om tid att träna, återhämta sig och sen träna lite mer. Vaknade inte när Annelie kom hem i morse, trodde jag själv. När jag pratade med henne på eftermiddagen var det en annan version jag fick höra. Tydligen hade jag satt mig upp i sängen och trott att jag försovigt mig till hästarnas frukost. Yrat om att jag inte fodrat, eller fodrat eller inte, jag hade ingen koll. När hon berättade att jag inte missat det, la jag mig ner direkt och somnade om. Uppenbart var min hjärna avstängd eftersom jag inte hade något minne från detta när jag klev upp.

Tog en promenad med hundarna efter att hästarna fått sin lunch. Åt lite tänkte sen smita ut för att köra ett kort pass i terrängen. Slog tyvärr på TV:n lagom till starten av  skidskyttets sprinttävling. Fastnade naturligtvis, det är en spännande tävlingsform, lite lik Triathlon med sina varvningar. Okej, inte mycket lika men lite, om man anstränger sig att se likheter. Kul att se en ny svensk vinna, Fredrik Lindström underbart jobbat. När ledarna fick frågan om varför under intervjun, var svaret som så många gånger förut. Träning, träning, träning och seriositet, vilket är lika med att inte missa några träningar.

Drog på mig mina löpkläder för ett pass med högpuls i skogen. Valde att ta mig upp i skogen bort mot Djupedal, en terräng där leran dominerar vid denna tiden. Fick upp pulsen perfekt första 10 min, 170 bpm stadigt. Fick en liten svacka efter ca 25 min, kom lite ur rytm och höll på att sätta mig ordentligt i leran. Träffade på en man som letade efter bussen när jag nästan var framme vid Djupedal. Skickade honom i rätt riktning och fick en minuts vila mitt i passet. Vände lite senare uppe på toppen av en lång backe längs med norrleden. Mörkret började att komma över mig och det var nära att jag träffades av grenar jag inte såg. Kom ut på en grusväg och följde den tillbaka till Sävekyrka. Fick nya krafter på grusvägen och kunde öka takten rejält. Summering av löprundan blir denna gång att jag inte får till den riktiga fartkänslan. Det växlar för mycket under passen. Lyckas inte få till ett helt pass med bra fart och skön känsla ännu.

Vilade på soffan en stund efter ett snabbt mål mat. Funderade på om det var klokt med ett pass till idag. Kom fram till att framgång nås genom, träning, träning, träning och seriositet. Alltså fick det bli ett cykelpass på gymmet.

Körde en progressiv uppvärmning i 10 min, 2st tröskel intervaller i 20 min med 5 min trampvila. Första 10 min av intervall #1 gick fin fint, sen blev det tungt, mycket tungt. Höll i hela vägen och försökte mig på att lura hjärnan att det var sista minutrarna.  Kände mig fräsch efter trampvilan, förhållandevis fräsch. Andra intervallen gick faktiskt mentalt bättre än den första, pulsen avslöjade dock att kroppen tog i mer. Orkade hela vägen och hade krafter kvar, inte mycket men krafter.

Det är inte svårt att yra i nattmössan, det sker av sig själv. Att Annelie får sig ett gott skratt kan man bjuda på.

att hinna en intervall till

Vaknade en timma för sent efter att ha stängt av larmet i sömnen. Skönt att det inte gjorde någonting, hade ingen tid att passa idag. Hästarna fick sin lunch lite senare , dom verkade lika glada för det. Tog en lång promenad med hundarna i det sköna vädret, satt en stund i solen vid stallet, njöt av livet.

Kom iväg till gymmet efter en eftermiddags tupplur med Annelie. Dagens träning var cykelintervaller med 280watt och 65 kadens, 9 st intervaller om 4 minuter följt av 2 min lätt rull. Tack vare tuppluren och att även Annelie hade svårt att ta sig ur sängen gjorde att vi blev lite sena iväg. Började känna mig stressad över tiden och insåg att det kanske bara skulle bli 8st intervaller innan gymmet stängde. Funderade på en lösning där en intervall till hanns med. Känner att det är viktigt att fullfölja samtliga pass enligt plan och hela vägen. Börjar jag slarva nu kommer det snart att bli allt fler halva pass och hoppade tillfällen. Bestämde mig därför att köra även den sista intervallen. Duschen fick helt enkelt vänta tills jag kom hem igen. Tur att jag hade med mig mina överdragsbyxor i väskan.

Passet kändes kanon, med fler och fler intervaller kommer pulsen upp ordentligt mot slutet. Ett problem är att när antalet ökat till nästan tvåsiffrigt, är det svårt att hålla räkningen. Halvvägs kom inte mitt trötta huvud ihåg om det var 5, 6  eller 7 intervaller jag kört. Fick börja räkna på tiden och kom fram till att 6st var klara, bara 3 kvar. De 2 sista var ordentligt slitsamma, pulsen steg snabbt upp över 165 och benen stumnade.

Det kan vara svårt att hinna en intervall till, om man gör det blir hemresan svettig..

att få hjälp med hästen

Kände mig lite yr i mössan när jag klev upp 12:00 efter 5 timmars sömn. Ibland har man inget val och denna dag var det dags för vår lilla häst att få nya snabbba skor. Turligt för mig hade en i stallet hjälpt till med att ta in honom från hagen, vilket gav mig en timma till i sängen.

Körde ett eftermiddagspass på gymmet innan arbetet idag. Ett löppass med blandade intervaller. Ett par långa med 4:30 tempo och ett par korta med 4:00, körde samtliga på 5% lutning. Trots två dagars vila kändes det lite i leder och i höften efter söndagens långpass. Hade tänkt köra ett mer strukturerat intervallpass från början. Men vissa dagar vill inte huvudet vara med, man viker ner sig för lätt. Kan tänkas att de 5 timmarnas sömn var lite lite för mig idag. Får helt enkelt ta nya tag i morgon.

 Det är inte svårt att få hjälp med hästen och man får sova som bonus.

att summera vecka 5.2

Vecka #5.2 går till historien, inte bara för att mitt längsta löppass genomfördes utan även för att jag lyckades gå ner mer än 1 kg under veckan. Gjorde en Biggest looser när jag la upp första omgången av bilder på mig själv. Kommer att uppdatera dem allt efter det att veckorna går i denna rapport. Bytte även skomärke till Nike för att jag spräckt två par Saucony på två veckor.

Tränade pass: 8st, (cykel 2st, löpning 4st, styrka 2st)
Tränade tid: 8h 41min
Distans: 57,1km
Brända kalorier: 6,393st
Snittpuls: 139 bpm
Vikt: 87 kg

Känsla: Gick in i veckan med två vilodagar i ryggen. Kände mig trots det hängig i måndags och vilade även denna dag. Fick bra fart på benen under tisdag till torsdag, vilket var skönt. Fredag blev det bara kort träning på grund av dålig planering, detta gjorde mig lite grinig på mig själv. Veckan avslutades med ett långpass, där både toppar och bottenkänslor blandades. Lärde mig mycket av detta pass, saker som kommer väl till pass i förberedelserna inför aprils Ultralopp.

att vila ut

Efter gårdagens långpass vaknade jag stel och med ont i alla möjliga små muskler i benen. Kände mig som vår tillfälligt adopterade gamla hund Dante. Problem att gå nedför trappor men med en vilja att vara med överallt trots krämpor.

Kom igång fram emot lunch, vilket gjorde att jag packade träningsväskan. Tänkte prova ett lätt cykelpass på gymmet för att få in lite nytt blod i benen. Upptäckte att jag fick med mig allt utom vattenflaskan vid skåpet. Med tanke på hur mycket jag gör åt med i vätska under ett pass hoppade jag passet.

Tog istället vilodagen på allvar, vilket innebar 2,5 timmar inne i SPAT. Inte det sämsta för en trött kropp med bastu, gott té och vila. Lyckades somna en stund i eldrummet, något som var riktigt skönt. Helt plötsligt hade det gått 2,5 timmar det var tid för att ta in hästarna hemma. Har sagt det förut, en dag på St Jörgen SPA är inte att leka med.

Det är inte svårt att vila ut, speciellt inte på ST Jörgen´s SPA.

att springa hem till mamma

En dag fylld av aktiviteter av diverse slag. Började med tävlingsledningsmöte för Göteborg Triathlon 2012. Följde upp med biografbesök med Annelies och hennes syster med familj. Avslutade med det uppskjutna långpasset från gårdagen.

Mörkret hade lagt sig när skorna ställdes in i riktning mot Lerum. Bråkade lite med mottagningen på radion som stördes ut av pannlampan. Gav upp, växlade över till musik istället, vilket fungerade utmärkt. Kom igång bra de första km, planen var att köra på en låg puls mellan 141-150 bmp. Mötte många bilar mellan Skändla och Tuve, de flesta höll sig på ett bra avstånd, faktiskt ett större avstånd än vid dagsljus. Ännu en fördel med en ordentlig pannlampa.

Kände mig pigg när jag närmade mig Backaplan efter 50min löpning. Har läst en del inlägg kring ultralöpning den senaste tiden, där jag har hittat många bra råd inför TEC 100. Ett av dem handlar om tidsstrategi och pauser.  Provade en av dem idag, löpning 50min gångpaus med energiintag i 5min. Smaskade därför i mig en halv energibar och lite vatten. Trodde först att det skulle vara ont om tid att hinna med detta, fast det visade sig vara tvärfel.  Rullade igång igen för att attackera Götaälvbron innan jag vek av mot Partille.

Höll tempot okej andra 50 min, ett par mindre krämpor i vaderna spökade i bakgrunden. Vädret var perfekt och från Olskroken till Sävedalen hände inte mycket. Pausade en andra gång och tog resten av energibaren, insåg direkt att jag måste få i mig mer under TEC 100 och det tidigt. Låg nu rejält på minus energimässigt och värre blev det för varje minut.

Efter 2,5 timmar började det kännas rejält i benen. Nya ställen där jag inte haft ont tidigare dök upp. Vänster höft, vänster baksidan knä, höger hälsena, höger framsida vad. Fick flashbacks från ett av mina sämsta Göteborgsvarv när jag harvade mig runt på 2:23 i en bedrövlig kondition.

Arbetade mig igenom problemen och fick nya krafter strax innan Jonsered. Mellan Jonsered och Lerum fick jag ett enda möte, en löpare med pannlampa och ryggsäck i motsatt riktning. 10 min senare började krafterna tryta helt. Valde därför att gå i uppförsbackarna  för att spara lite energi. Utsikten gjorde att jag fick lite nytt hopp, Lerum speglade sig fint i Aspens stilla vattnet.

Trodde att mina bekymmer var över när jag passerade Apensstation, men icke. Valde att ta in på det som var en stig när jag var liten för att vinna lite tid. Det är som den gamla klyschan säger, genvägar äro senvägar. Stigen fanns inte längre och där gångvägen gick höll någon på att gräva ett gigantiskt hål för avloppsledningar. Hoppade ner i gångtunneln under motorvägen för att ta mig tillbaka till asfalterade vägar. Åter ett val som kostade, tunneln var blockerad från andra sidan för att ingen skulle vara dum nog att försöka ta sig in i bygget. Det slutade med att jag fick klättra över och naturligtvis att jag slog i knät.

Väl på andra sidan var det bara 1 km kvar, 1 km utan missöden. Mötte min lilla mamma som var ute med hunden när jag var nästan hemma hos dem. Promenerade de sista 100 meterna med henne, nöjd med att vara framme. Passet resulterade i ett nytt rekord, aldrig tidigare har jag sprungit 34km. Tiden imponerar inte direkt, men 3:32 är jag helnöjd med.

Lilla mamma bjöd på god lax med ris och fruktsallad till efterrätt. En bra avslutning på en skön söndag.

Det är inte svårt att springa hem till mamma och belöningen är värd all stelhet i morgon. 



 

att skjuta upp långpasset

Funderade länge på om det skulle bli träning idag eller inte. Valde till slut att hoppa träningen, till förmån för lite mer vila innan kvällsarbetet. Kände även att det skulle bli lite stressigt med ett långpass innan kl.17 när jag inte gick upp före 11:30. Fick bli att handla lite mat istället och umgås med kära Annelie istället. Får helt enkelt skjuta upp passet till morondagen, eller kvällen kanske det blir, vi får se.
Det är inte svårt att skjuta upp långpasset, det gäller bara att ta igen det.

att klämma in ett cykelpass

Klämde in ett kort cykelpass innan arbetet idag. Fick dåligt med tid på grund av min usla planering av dagen. Ville inte skjuta upp ett passet till helgen, när det är mycket ändå utan ett extra pass.

På gymmet var det lugnare än jag trodde innan jag kom dit. Hade en felaktig bild av många tränande på första dagen med fri träning för icke medlemar. Kanske hade de inte hunnit från jobbet ännu, vilket jag var glad för. Körde en  kort uppvärmning under 5 min, drog därefter igång en 15 min tyngre intervall. Det märktes direkt att mina ben inte hunnit återhämta sig ordentligt efter gårdagen. Låren fick arbeta hårt redan från start och det dröjde inte länge innan jag fick gå ner ett steg på motståndet. Orkade hålla hela den planerade tiden, men mer var det inte. Tog det lite lugnare i 5 min och passade på att dricka lite. Körde på 15 min till med tyngre motstånd. Nu kändes det ännu mer i låren och stundtals början till mjölksyra.

Kort men intensivt pass, där den positiva känslan var bortblåst. Nöjd efter passet att jag hann klämma in det på väg till jobbet trots allt. Fick sota för det när jag blev tvungen att stressa för att hinna till arbetet.

Det är inte svårt att klämma in ett cykelpass, synd att man måste stressa efteråt.

att falla för räkmackan

Lyckades hitta en god räkmacka i kylen på arbetet idag. Kunde inte låta bli frestelsen och unnade mig den till lunch. Den smakade precis så bra som bara räkmackor kan göra som säkert innehåller en 600-750 kcal. Oroade mig dock inte allt för mycket, brände 1,400 igår och visste att dagens träning skulle landa på minst 1,000.

I övrigt höll jag kosten bra, god frukost med 2ägg. Middagen en lätt sallad med päron, avokado och Serranoskinka. Stort tack till Annelie som förberedde middagslådan när jag sov. Gott med bra markservice, får bjuda igen när hon arbetar och jag är ledig nästa vecka.

Kom till gymmet i värsta nyårslöftesrusningen tur att jag redan bestämt mig för ett pass utomhus idag. Snörade på mig mina nya Nike Lunarswift för premiärturen utomhus. Nöjd med att lämna trängseln styrde jag mina steg i lätt nedförsbacke mot Backaplan. Öppnade lugnt och fint enligt planen de första 15 min. Hann lagom ner till hamnen och ökade stegen inför dagens mål att hålla pulsen mellan 166-176 bpm under 30 min.

Fick lite problem att hålla tempot med uppe över den nedre gränsen första 15 min. Det gick lite bättre när jag vände tillbaka samma väg och följde Göteborgsvarvets bansträckning.  När jag åter närmade mig Backaplan, var min puls uppe strax under max för passet. Fick lite god medvind sista biten där jag hamnade på Seedningsloppets bana.  Ett lopp där jag hade en fin resa förra året när jag kapade 8min mot året före. I år kommer jag att vara bättre förberedd och hoppas kunna kapa en bra bit till. Nöjd med mina 30 min i 4:35 tempo styrde jag mina steg upp mot Stjörgen igen.

Körde ett strykepass för bål och slängde in en omgång för cykelbenen. Stretchade och snabbade mig in på SPA´t för ett test. Har sett och läst att kyla är bra för återhämntningen, ställde mig därför i bastuns nedkylningstunna med benen. Det blev ordentligt kallt efter ett par minuter. Vi får se om det hjälper, om inte provar jag något annat. Allt som kan ge snabb återhämntning är intressant i dagsläget.

Det är inte svårt att falla för räkmackan, men man får slita ont för att bli av med den...

att springa igång cykelbenen

Har haft en trevlig dag på jobbet, med gott sällskap och kreativa lösningar. Planeringen för Dealer SM kvalet i Göteborg är nu i stort sett klart. Hann även med lite på en av månadens rapporter, skönt att stöka av det lite tidigare än planerat.

Körde ett cykeldistanspass på gymmet idag. Började med att varva upp i 10 min, körde efter det 20 min tröskelmotstånd, 5 minuter återhämtning, 20 min till med tröskel, 3 min återhämntning, 4 min tungt, 2 min lätt, 4 min tungt tungt tungt. Slutade med 10 min mellanhårt, där de sista 2 min kändes riktigt jobbigt. Tur att jag hade en stor handuk att stoppa syndafloden från panna, huvud, armar, ja hela kroppens porer öppnade sig.

Annelie som var med fick det tveksama nöjet att torka av cykeln efter mig. En underbar fästmö som låter mig hoppa över till löpbandet direkt och städar upp efter mig. På bandet gick den första km smärtsamt framåt. Krampkänningar i både baksida och framsida på vaderna om vartannat. Helt klart en ny upplevelse, krampkänning i främre vadmuskeln. Det växlade fram och tillbaka mellan höger och vänster ben, fram och baksida, uppe i låret och även en släng av ont i hälsenan. Helt plötsligt efter ca 1 km släpte allt, istället för att harva på i 6min/km kunde jag öka farten till 4:45 tempo. Underbart, ingen kramp och ett flyt i steget, helt plötsligt kändes det möjligt att öka ännu mer.

Nöjde mig efter 2km och ca 10min, varvade ner med låg fart i 5 min till. Ett gott pass med skön känsla på slutet, efter att cykelbenen anpassat sig till löpningen. Det får bli fler pass av denna typ innan sommaren. Kanske kan man få benen att komma igång snabbare.

Det är inte svårt att springa igång cykelbenen, det gör bara ont i 1km.

att premiär löpa Nike Lunarswift +3 Shield

Tillbaka efter ett kort intervallpass på bandet. Ett pass där mina nya skor sattes på sitt första prov. Ett prov dom klarade med glans. Under uppvärmningen var jag tveksam, mycket tveksam. Högerfoten kändes skum, nästan en sovande känsla. Var tveksam till att köra igång intervallen, orolig att det skulle bli värre. Fast den som inte vågar vinner inget, eller hur är det egentligen.

Överraskades av hur bra löpkänslan var under första intervallen. Det gick lätt i den 5% lutningen, eller lätt kanske är fel ordval, pulsen kom upp till 177 bpm. Efter 4 minuter kändes det bättre än dom tidigare veckorna. Misstänker starkt att vilan från konditionsträning de senaste 3 dagarna är en bidragande orsak till känslan. Fast man skall inte underskatta kraften i nya grejer. Det ger en extra kick att snöra på sig nya saker för den första provturen. Man känner sig alltid lite starkare, lite snyggare.

Samma sak gäller tävlingsutrustning, kör alltid med vissa delar i utrustningen du inte tränar i. Själv har jag ett par tävlingsskor, speciella tävlingskläder och min tävlingskeps.

När jag plockat fram allt inför tävling, ställer kroppen om sig till tävlingsmode och laddningen startar på allvar. Mitt bästa råd för den som tänker börja tävla oavsett nivå. Investera i ett par lite lättare skor som bara plockas fram för tävling.

Det är inte svårt att premiär löpa Nike Lunarswift +3 Shield, det ger även en kick.