att springa i pannlampssken

Hoppade över simpasset med klubben på morgonen. Kände mig inte speciellt pigg efter nattens arbete där jag hostade mig igenom de sista timmarna. Valet mellan att sova 1,5 h, simma, sova 3,5h och att vila ut i 6h i sträck var inte svårt. Kände mig hyffsat i form, när jag gick upp för frukost bestående av fläskfilé och potatisgratäng vid tvåtiden.

Körde ett första pass med pannlampan idag. Valde att ta en runda runt stora Delsjön där det inte finns någon belysning. Rundan börjar lungt, slätt och lätt löpt för att senare gå över till mer kupperat. Inte svårlöptförutom på två ställen där branta trappor med hala steg håller nere farten. Kände mig ok i kroppen förutom i uppförsbackarna där jag nästan gick, där var det riktigt tungt. Pulsen var hög och jämn utan att farten imponerade. förväntade mig inte något annat första riktiga passet efter förkylningen. Halvägs in blev mina ben tyngre och tyngre, kom på mig själv med att fundera på hur lång tid det är kvar till TEC 100. Kom fram till att det är mindre än 5 månader kvar att komma i form. Men hur svårt kan det vara?

Passerade många fina passager som såg helt annorlunda ut i lampskenet mot normalt. Såg några som mitt ute i skogen hade tänt en brasa där de satt och grillade.  Långa sträckor var det helt tyst och lugnt, dimman gjorde att det blev lite drömlikt. Passet kan sorteras in i den jobbiga kategorin, inte på grund av längden eller hastigheten utan mentalt. Det kändes som mina 10 dagars förkylning sänkt min kropp fullständigt.

En mental utmaning som bäst botas med lite peppning i form av en video. Hittade denna video som förklaring till varför regelen 4.3 Förflyttningssätt  om löpning under Triathlon  finns.

I denna form vill man inte vara när det är dags för målgång. Blir till att träna lite till innan det är dags, bättre lida nu än under loppen. Loppen är till för att njuta och att ha roligt under.

att komma igång igen

Äntligen ett första pass efter sjukdomen, ett kort och lugnt, men ändå ett pass. Annelie och jag tog en tur till gymmet mitt på dagen. Lugnt och skönt som alltid, innan alla har slutat sina arbeten.

Startade med att cykla en kvart, ökade motståndet var annan minut. Började på 100 watt och ökade upp till 210 watt. Kände efter att allt var ok och att hjärtat arbetade på ett ok sätt. Växlade över till löpbandet och sprang, eller snarare lunkade i 10 minuter. Kände mig lite stel i vaderna och allmänt tung i benen. Nöjd med att ha gjort ett första lugnt pass klev jag av bandet. Allt kändes ok, mycket tröttare än vanligt med tanke på det lätta passet. Inte så konstigt med tanke på att det var första passet på 11 dagar.

Vi tog en sväng in på SPA´t, bastade och la oss en stund i utebassängen. Skön avkoppling att bara ta det lugnt och slappa en stund i lagom tempererat vatten.

Provade pannlampan när vi skulle ta in hästarna. Lampan fungerade bra men hästarna gillade inte den. För starkt ljus och skuggor de inte var vana vid. Tror att det löser sig efter ett tag, får vänja dem, en liten bit i taget. Är nu bra laddad att få komma ut på ett ordentligt löppass för att testa den i sitt tänkta element.

Morgondagen har ytterliggare ett dop på programmet, följt av ett nattpass på CC. Om allt vill sig väl kanske jag orkar ett simpass på söndagsmorgonen med klubben, vi får se hur det går.

att fira 40 år

Började dygnet med tårta och te 00:01 tillsammans med världens bästa Annelie.  Somnade gott efter den numera sedvanliga medicineringen. Vaknade pigg och glad av flera goa meddelande på FB och även ett trevligt sms. Efter frukost var det dags att passa Annelies systerdotter Emma under tiden Jessica satt i möte. Emma föreslog att en tur till akvariet  på sjöhistoriska museet, vilket alltid är roligt.

Två som hittat Nemo

Lunch på stan när Jessicas möte var över för att sen åka till XXL. På dagens shoppinglista stod en pannlampa modell starkare för natt löpning i stökig terräng.  Hittade Magicshine MJ 808 som verkar leva upp till alla kraven. Kanske lite kort batteritid för att klara en hel natt i skogen, men med extra batteripack löser det sig nog. Vi får se hur det går i TEC 100, kan bli intressant om ljuset går ute på varvet. Har bestämt mig för att ha med mig minst två små handburna lampor i ryggsäcken som reserv.

En snabb sväng förbi St Jörgens SPA med bastu och vila, tid för reflektion, något som behövdes denna dag. Speciellt med tanke på rubrikerna på GP under dagen, skönt att själv ha ett helt rent samvete.

Mellanlandade hemma i Lerum där det bjöds på tårta, inte så dumt att komma hem en stund. Annelie missade tårtan eftersom hon var på sykurs istället. Hmmm.... tårta eller sykurs, valet är inte så svårt för mig.

Summerar man det senaste året är utvecklingen mycket positiv gällande kroppsform och kondition. Förra året vägde jag under samma period 94-95kg, nu är det 87-88 och på väg neråt. Allt känns bra och mitt mål att böra kvala till Hawaii under 2013 ser ljust ut.

Nästa års målvikt vid denna tid är att landa på 80-81 kg, samt att få ner fett% en hel del från ca19,1% i dag. Hur svårt kan det vara....

att studera

Snuvan och hostan hänger fortsatt i, men det känns lite lättare nu på eftermiddagen. Kunde inte sova i natt, varje gång jag var på väg att somna kom en ny hostattack. Så höll det på fram till 03:00 när jag tog till det stora medicintricket. Tog både Ipren, nässpray, bromhexin, mucoangin och cocilliana-etyfin. Efter den dunderomgången somnade jag sött. Lite yrvaken var jag när det var tid för att ge hästarna frukost.

Rapportskrivning var dagens första uppgift som gick smidigt och ovanligt snabbt. Följde upp med ett marknadsmöte och sen lite lunch. Satt med när två kollegor hade teammöte. Ett bra möte där gruppdynamik och hur vi behandlar varandra som individer var agendan. Försökte sitta med utan att säga något, men misslyckades som alltid. Mötet blev riktigt bra och en grupp som kändes lite ledsen innan kom ut på andra sidan stärkta. Skall bli intressant att se hur det går för dem längre fram. Det är helt klart nyttigt att få sitta med och fundera utan att behöva deltaga under ett möte. Ger tid för reflektion över hur gruppen fungerar och vilka arbetssätt jag själv kan använda mig av i framtiden.

En snabb sväng förbi Coop på hemvägen för att komplettera med  lite cider. Kvällens rätt hemma var smörgåstårta av högsta klass. Till smörgåstårta funkar vin och ännu bättre äppelcider. Två stora bitar och nästan en hel flaska cider blev det, inte så dumt med överblivet efter kalas. Två dagar kvar till de 40 får man passa på att gotta sig, efter det blir det att hålla igen. Firade den kommande 40 årsdagen med släkten i går, en del bidrag till den kommande satsningen kom in. Första inköpet kommer att bli en pannlampa så snart jag bara hinner till  XXL.

Orkade knappt ta mig från soffan till datorn för att skriva min första inlämningsuppgift för utbildningen som startade i veckan. Kommunikation och Human Resource Management vid högskolan på Gotland tror jag kommer passa mig utmärkt, första uppgiften gick i alla fall bra. Ämnet är högaktuellt och något som mina medarbetare inte kan få nog av. Kommunikation inte att förväxla med information, ett misstag som en hel del gör.  Man tror att det räcker att informera, istället för att ta sig tiden att få en respons. Hoppas att få med mig en hel del nyttigt från denna kurs.

I väntan på att bli frisk blir det studier för hela slanten

att summera vecka #4

Denna vecka skulle vara den hittills tuffaste, men kroppen ville annorlunda. Kände av halsen redan i måndags men chansade på att det inte skulle bli värre.  Med tanke på resten av veckan var detta inte det bästa beslutet. Snuva och halsont från onsdag till idag har ställt in samtliga träningspass. Har idag inte ont i halsen, men dras med en elak hosta pluss att näsan rinner.

Tränade pass: 1 cykelpass
Tränade tid: 55 min
Distans: 0 km
Brända kalorier: 595
Snittpuls: 125 bpm

För att hålla motivationen uppe har jag kollat in en del klipp från youtube. En av mina favoriter är en Nikereklam som handlar om hur lätt det är att hitta ursäkter.

Kommande vecka finns inga ursäkter, så snart som förkylningen släpper. Väntar med att lägga upp planen för kommande vecka tills jag är frisk. Då jävlar blir det åka av.....

att vara fadder

Efter senaste dygnets sovmarathon känns nu kroppen bättre. Inte tillräckligt för att våga mig på träning, men det finns hopp om det. På dagens program stod det dop i Sätila kyrka för Felicia, där jag och Annelie var faddrar. En trevlig tillställning med skratt och god mat.

att missa 2011 11 11 kl.11:11:11

Har sovit bort hela dagen, känner mig inte speciellt pigg för det. Hade förhoppningen om att förkylningen ny skulle släppt sitt tag. Istället har den bara blivit värre och sitter nu ordentligt i kroppen.

Vaknade kl.09:30 och fick genast släppa tanken på att följa med på aktivitetsdagen som planerades redan för tio år sedan. Ett gott gäng från Cherry Casino bestämde sig för att dagens datum skulle firas ordentligt med aktiviteter från 11:11 och 11h 11min framåt. På bilderna från dagen ser de ut att haft det riktigt trevligt, hoppas att de är sugna på en upprepning 2012 12 1 2.

2011 11 1 1 gänget utanför Aveny 11

Tråkigt att ställa in, men med tanke på resten av helgens program fanns inget alternativ. Efter frukost somnade jag gott i sängen igen, vaknade till vid ett tiden. Orkade promenera hunden äta lite för att sen somna igen, gick upp till slut 19:00.

Känner mig mycket bättre, ingen huvudvärk kvar, men hostan och snuvan hänger med. Vi får se hur det känns i morgon bitti efter lite mer sömn. Laddar inför dop och träff med släkten i morgon.

att bli förkyld

Inte nöjd med utvecklingen de två senaste dagarna. Det som startade med lite kli i halsen har nu gått över i ont i hals och även i huvudet. Kände mig även febrig igår och lite matt trots en lång sovmorgon. Annelie verkar även fått sig en släng av hosta och ont i haslen.

Bestämde mig därför att inte träna innan det känns bättre. Min plan att inte missa ett pass under de 16 veckorna faller därmed. Fast det är bättre att missa ett par pass denna vecka än att dra på sig en hjärtmuskelinflamation. Läste på lite om träning och förkylning innan jag bestämde mig. Inte lätt att få en klar bild när det är ok att träna och när man bör avstå. Väljer därför den säkra vägen, har ju en bra bit kvar innan mitt slutmål.

Läste Pasi Salonens kamp mot förkylningen och hur han fick bryta VM på långdistans i Las Vegas i helgen. För den som inte läst eller sett honom kan jag rekomendera detta. En inspirerande människa för den som håller på med att balansera motion, tävling och resten av livet.


Planen ändras nu till att bli kvitt förkylningen och att kunna köra igång med träningen igen. Förhoppnignsvis blir det något pass mot slutet av veckan, kanske redan på fredag. Helgen kommer att bli tuff att få ihop med dop på lördag och 40års kalas på söndag. Hinner nog klämma in ett simpass på söndag morgon innan släkten samlas ihop i Lerum. Extra roligt att alla syskon verkar ha möjlighet att komma.

Nu forsätter arbetet under natten, har nöjet att idag dela ut ett helt gäng med Lucky Jackpot vinster till gästerna. Alltid lika kul att få överraska gästerna med något trevligt.

att skapa en app

Vaknade med en lätt irriterad hals, inte en toppen start på träningsveckan. Vet inte vad det beror på, kanske en reaktion på de tre senaste veckornas hårdkörning. I övrigt inga större krämpor, förutom att vänster axeln gör ont och höger vrist ömmar. Men annars allt på topp.

Efter två relativt korta möten på morgonen åt jag en lunch på stan med Johan. Det är mycket ovanligt att vi har möjligheten att lämna arbetet, så vi passar på när tillfälle finnes.

Eftermiddagen ägnades åt att diskutera alla applikationer vi använder för att sköta vår verksamhet på Casino Cosmopol. Framförallt hur de kommunicerar med varandra, eller bristen på kommunikation och det dubbelarbete det kan innebära. En givande eftermiddag som jag känner att vi kommer att få nytta av framöver.

Det här med ordet applikation som stigit fram som en frälsare för alla är lite lustigt. Hade vi haft samma möte för 1,5 år sedan är jag säker på att vi fortfarande hade använt termen program istället. Men mode är vad det är och ingen vill verka gammaldags, speciellt inte inom IT. Jag förstår om en del har svårt att hänga med i jargongen, man hinner knappt lära sig vad en sak heter innan den byter namn.

Precis som mycket annat är ordet i sig är inte speciellt nytt. Det kommer från en textilt handarbetesteknik, där man syr eller limmar fast utskurna bitar av tyg på ett annat tyg, i syfte att skapa ett mönster. Tror bestämt att jag har en sådan applikation uppe på vinden i jullådan. Minns inte om det var i tvåan eller trean, jag gjorde en duk med juljus motiv på. Får leta upp den och lägga upp en egen app på bloggen lagom till jul.

Frågan när nu vad nästa byte av ord blir?
Vi kanske kan använda oss av omvänd app, alltså när man skär ut ett mönster i det översta tyget och låter det undre vara helt. En omvänd app i dator sammanhang kan ersätta spyware. Tror inte detta kommer att bli någon större hit, men vem vet.

Hann med ett backintervallpass på träningscykeln i kväll. Var tveksam till träning först med tanke på att halsen bråkat hela dagen. Ville dock köra så det blev ett hårt och bra pass med 7x4min på 300watt med 2min återhämtning på 100 watt. Allt kändes bra och jag ökade till 330watt på den sista intervallen. Kände mig stark och hade gärna kört en intervall till, tyvärr stängde gymmet.  I morgon blir det dubbla pass om inte halsen sätter stopp, tror att det går att hålla den i schack med ordentligt med vila och  Esberitox.

Kör hårt och sätta igång att göra egna appar, kanske något fint att ge till far på söndag.

att anordna en tävling

Söndagen började med ett möte om Göteborg triathlon 2012 med ett glatt gäng Triathlon Västare på Frölunda kulturhus. Annelie och jag plus en del nya och gamla inom tävlingsledningen hade intressanta diskussioner kring arrangemanget.

Det verkar som vi kommer att få ta en roll som innebär mer arbete innan tävlingen, eftersom datumet krockar med vårt bröllop. Allt hänger på hur  förbundet sätter tävlingskalendern för 2012. Om datumet klubben ansökt om går igenom kan man boka in 10 juni i kalendern för en riktigt bra Triathlontävling. Kanske om klasserna stämmer( start på eftermiddagen) står ett nygift par på startlistan.

Efter uppdelningen av uppgifter står jag som ansvarig för marknadsföring av eventet. Här finns mycket att göra, har redan en hel hög med uppslag kring detta. En start är att hitta samarbetspartners och sponsorer för tävlingen, den som är intresserad får gärna höra av sig. Göteborg Triathlon är en tävling, som inom ett par år kommer tillhöra en av de stora i norden, det är jag säker på.

att summera vecka #3

Veckan började bra och allt flöt på fint. Till skillnad från föregående vecka blev det färre pass än planerat. Framförallt berodde detta på att foten inte kändes kry i helgen efter stukningarna i fredags. Ändrar därför upplägget och tar den gångna veckan som lugn och kör nästa vecka som tyngre.

Tränade pass: 4st, (cykel 1st, löpning 2st, styrka 1st )
Tränade tid: 3h 16min
Distans: 25,21km
Brända kalorier: 2599
Snittpuls: 128 bpm

Fick behandling för  värken i  vänster axel/bröstmuskel under torsdagen. Initialt kändes det bättre men efter att ha målat tak i går värkte det mycket under natten. Kände mig stel som en pinne i kroppen när jag vaknade. Återbesök på torsdag för ytterliggare en behandling och även för att få ett träningsprogram för musklerna runt axelleden. Tydligen är det överrörlighet i leden som är orsaken till besvären. Lika bra att ta hand om detta nu och försöka bli av med alla små skavanker så snabbt som möjligt. Funderar på att få hjälp med min vänster vad där jag känner av gamla muskelbristningarna. Det är stelt och påverkar mig vid löpningen i högre farter.

Tre veckor avklarade av 16 veckorsprogrammet. Denna vecka kändes inte lika kul som föregående med skador och små problem. Men efter att ha tittat på den härliga stämningen vid målgången på Kona är jag redo att köra hårt igen nästa vecka.

Tror aldrig jag sett någon publik vara så här galen över att följa löparna i mål. När vi såg på årets målgång såg det likadant ut timma efter timma. Helt galet, så galet att man måste ta sig dit.

att se i mörker

Långdistanspass i terrängen runt Delsjön är normalt en trevlig upplevelse, men inte denna dag. Började på samma väg som förra veckans pass, från Delsjön via Bertilssonsstuga upp förbi Ugglemossen. Kom iväg lite sent, hoppades på att hinna runt innan det blev för mörkt.

Denna förhoppning sprack tämligen omgående, fick svårt att se rötter och stenar redan på första biten när jag vek av från grusvägarna. Det innebar inga större problem till en början mer än att jag fick ta det lite försiktigt i utförsbackarna. Planerade att vända tillbaka i samma spår efter halva tiden. Med allt snabbare skymning och det faktum att jag hann ut på en ny grusväg gjorde att jag valde att fortsätta framåt. Trodde att jag skulle komma tillbaka mot Skatås och undvika mer skogslöpning med risk att halka på rötterna.

När den fina grusvägen försvann och ersattes av en liten stig var det bara att fortsätta framåt. Ett beslut som i efterhand inte var speciellt smart. I uppförsbackarna gick det segt när jag tog ett steg framåt och halkade tillbaka igen, det gick inte att se var det gav fäste. Ett par km senare försvann stigen totalt när jag kom fram till ett 10 meter högt stup. Tur att det inte var mörkare än det var, hann se det i tid.

Vände tillbaka och hittade stigen igen. Tappade snabbt bort den igen när jag passerade ett mossområde. Inte allt för imponerad av min navigeringsförmåga luffsade jag vidare. Blandade att följa stigen och att leta efter den med jämna mellanrum. Nu hade det blivit riktigt mörkt och jag funderade på hur många reservlampor jag behöver ta med mig på TEC 100. Helt klart kommer en pannlampa med bra ljus att vara nödvändig.

I en liten utförsbacke försökte jag undvika ett lerhål, vilket gick bra. Fick däremot en avbruten smal trädstam i magen som återbäring. Resultatet blev ett fall på rygg med andnöd och rejält ont i sidan på magen. Fortsatte efter en liten stund och tog mig ca 7 minuter innan nästa fälla satte stopp för löpningen. Eller löpning kan man knappast kallade det mer en långsam jogg. Stod på öronen en andra gång, denna gång var det ett hål jag inte sett som fick höger fot att ge vika. Rullade runt och lade mig på rygg och kikade upp på trädtopparna. En minut senare bar det av vidare och denna gång gick det inte mer än 3 minuter innan nästa hål fällde mig. Nu gjorde det rejält ont i foten.

Fortsatte ännu mer försiktigt och såg första tecknen på länge att jag närmade mig vanliga vägar igen. Det visade sig att jag nu hade lyckats leta mig tillbaka mot Bertilssonsstuga, vilket jag nog borde gjort från början. Glad över att vara tillbaka på slät mark utan fällor och annat elände kunde jag öka takten igen.

Passet skulle från början varit ca.1,30 men slutade nu på närmare 1,45. Bortsett från det fakum att jag totalt missbedömde hur snabbt det blir mörkt och hur svårt det är att springa i skogen när det är mörkt, var det en bra tur. Lilla Al-Fadji i lurarna med bra musik och skön humor lättade upp. Fick mig även en lektion i att inte ge upp när det  blir lite besvärligt, man tar sig igenom det till slut.

att vara överrörlig

Ingen träning idag, passar på att ta en lunch på Joe Farelli med en gammal vän. Inte gammal till åren, utan ungefär lika ung som mig själv, faktiskt ett år yngre. En trevlig långlunch med peperonipizza och en hel del goda skratt.

Mellan lunchen och arbetet fick det bli en sväng till naprapaten på ryggakuten. Har haft ont i min vänstra axel under en längre tid men försökt ignorera detta. Men med tanke på all träning som kommer under den närmsta tiden och året är det lika bra att ta tag i problemet. Diagnosen är att mina axelleder är överrörliga och därför får musklerna arbeta extra hårt för att kompensera detta. Det är tydligen inte speciellt konstigt att det inte känns så mycket under belastning utan mer vid vilan.

Behandlades med massage, akupunktur och ström. Akupunkturen kändes ordentligt men gjorde gott, flera muskler hoppade till ordentligt när nålarna träffade dem. Halva armen kändes varm när jag promenerade till jobbet efteråt. Beöver en behandling till och en del stabiliseringsträning för att få ordning på axlarna helt och hållet. Nästa besök planeras in mot slutet av kommande vecka.

Förhopningsvis kommer löpningen att kännas mer avslappnad när axlarna är i form igen. Kanske lagom till nyår när det är dags för Sylvesterloppet.

att träffa en favorit

Kände mig lite slö på morgonen och orkade inte åka till gymmet innan dagens konferens med jobbet. Men efter en god frukost och lite te kändes det lite bättre. På plats i  Grand Hotel Opera var största delarna av chefsgänget inklusive ledningsgruppen för CC Göteborg. Efter den obligatoriska förväntningar på dagen rundan, som alltid känns lite krystad och numera standard, körde vi igång med övningar.

Flera av dem var riktigt roliga och fick igång gruppen på ett bra sätt. Risken finns att våra medarbetare kommer drabbas längre fram. Vi avslutade en av övningarna när jag välte baklänges på en stol, i min iver att  hinna först till en ledig plats.  Den inte speciellt svår väckta tävlingslusten tog överhanden. Konstigt att det alltid slutar på samma sätt.

Annars innehöll dagen inga fysiska skador, förutom halsen som känns lite sliten efter mycket skratt. Säga vad man vill, men det är ett gott gäng som inte är blyga när det kommer till att bjuda på sig själva. Många goa kommentarer och även en hel del nyttigt att ta med sig i arbetet kom fram under rollspelen som vi ägnade eftermiddagen åt.

Under lunchen passade jag och James på att ta en tur på stan. En kopp Lapsang souchong på Mauritz gjorde susen. Trevlig miljö och kul att prata med James om Briotåg, en leksak som faktiskt överlevt från min uppväxt.

Mötte upp Annelie på gymmet, hon körde ett core/ styrkepass. För min del var det backintervaller för löpstyrka och syreupptagning som stod på programmet. Kändes stelt under uppvärmningen, ungefär som att redan varit ute på långpass på morgonen. Två veckors rivstart böjar kännas i kroppen, speciellt som jag la in ett extra pass i veckan som gick. Måste hålla mig till vilodagarna för att inte överbelasta kroppen. Längtar lite till nästa vecka när det är lugnare tempo och färre pass på schemat.

Första intervallen körde jag på 4:24 tempo och höll ihop det under alla 4 minuter. Kände mig ok under vilan men efter andra intervallen gjorde det rejält ont i bröstet. Eller inte ont utan mer som att någon relativt tung suttit på mitt bröst. Alltså rejält andfådd, tror knappt att jag känt så sedan jag varit liten och spelade boll inne i Alléhallen på sportloven. Sänkte tempot de två sista omgångarna för att inte riskera att ramla av bandet och åka baklänges ut genom rutan. Det viktiga var att hålla lutningen uppe på 5% och att pulsen gick upp tillräckligt, vilket den definitivt gjorde.

Snabb dusch och sen in till staden igen, mot Bergakungen. Dagens kosthållningen var inte optimal, en korv som kvällsmat på Preem och långt mellan maten på eftermiddagen. Men jag kompenserade detta med popcorn och godis under Tintin filmen. Hann även träffa en av mina favoriter i foajen.

Tiggerkram är inte fel

Jag försöker anamma så mycket som möjligt av Tigger´s inställning till livet i både stort och smått. Inget är omöjligt, allt är roligt och allt smakar bra, åtminstone tills man  provat...

I morgon blir det två pass om allt vill sig väl, vilket det kommer göra.

att springa 100 miles

Vid en föreläsning med inspiration för träning förra våren frågade föreläsaren Ted Ås om vilka mål vi hade. Jag hade precis läst om Täby Extrem Challenge, och som alltid tänkt att hur svårt kan det vara. Målet var därför givet att genomföra TEC 100 2012. Länge såg det ut som att det inte skulle bli någon tävling 2012. Nya mål sattes upp och TEC hamnade långt bak i medvetandet. 

Var inne på Funbeat av en helt annan anledning i helgen för att läsa lite om löptävlingar framöver. Såg då att en ny tävlingsledning var på plats och att anmälan öppnade idag kl.12:00. Förra året tog platserna slut extremt snabbt, kanske därav namnvalet på tävlingen. Så det var bara att hänga på låset och boka upp sig direkt anmälan öppnade. 

Första anmälan till ett ultralopp gjord, nu återstår bara att springa det, men hur svårt kan det vara....

att summera vecka #2

Veckan har haft sina upp och nedgångar, mest upp som det känns just nu. Planen var att köra 6st konditionspass och 2st strykepass. Pga mycket arbete och klen dagsform i torsdags blev det ett pass extra.

Tränade pass: st, (cykel 3st, löpning 4st, styrka 2st )
Tränade tid: 7h 44min
Distans: 73,73km
Brända kalorier: 6250
Snittpuls: 147 bpm

Känslan denna vecka att intervallpassen är det jag har lättast att genomföra. Övriga pass orkar jag inte riktigt att hålla tempot uppe såpass att pulsen hamnar i rätt intervall. Jobbigast är snabbdistans löpning och G2 passen på cykeln. Är riktigt nöjd med att ha klarat samtliga pass under nattveckan. Ser fram emot nästa veckas pass som jag kör igång med på tisdag.

Känner av vänster axel/bröstmuskel som gör mycket ont. Vet inte var det kommer ifrån men ont gör det. Har haft det lite till och från det senaste året. Det som gör mig lite orolig är att det inte släpper utan verkar de två senaste månaderna blivit värre. Läkaren som jag träffade i augusti trodde att det kunde hänga ihop med bältrosen jag fick en släng av i somras. I värsta fall kunde symptomen från bältros sitta i upp till ett år. Och jag har ju fortfarande kvar märken där utslagen var som värst. Får väl gå tillbaka till dem igen för att se om det går att göra något åt smärtan.

Två veckor avklarade alltså 12,5% av hela träningsperioden. För att fira detta kommer här en liten inspirationsvideo från Iron Man Hawaii.

100% av passen två veckor i rad hur svårt kan det vara?

att ändra planen

Ny dag med nya krafter. Det blev inte riktigt som planerat i går med träningen. Hade tänkt köra ett snabbt distanspass efter jobbet, eftersom jag inte hann med morogonens intervallpass på cykeln. Men inte heller dennna uppdaterade plan fungerade fullt ut.

Inte så konstigt kanske med tanke på tempot under dagen. Ingen rast och ingen ro, telefonen som ringde för ofta där maten fått stryka på foten. Men kul var dagen med intressanta diskussioner som avsultades med invigning av vår nya Slotsbank för inbjudna gäster.

Tänkte först att strunta helt i träningen och flytta en vilodag från helgen till idag. Sen kändes det som att jag beövde komma ut i friska luften en stund för att bli av med en del stresshormon. Valde att åka upp till Skatås och ta en tur runt 8:an. Började bra och pulsen hamnde i rätt intervall mellan 151-165 unde uppvärmningen. När jag försökte trycka på lite mer för att komma upp till nästa steg mellan 166-175 orkade jag inte riktigt. Meningen är att passet skall gå på skogstigar och 8:ans grus är inte tekniskt nog. Eller det är väl det normalt sätt men inte idag. Valde däför att luffsa runt och att bara njuta av stillheten, såg inte en annan människa på hela turen.

Helt plötsligt fick jag ont som xxx i handleden och orkade knappt lyfta ur väskan ur bilen. Riktigt komstigt kändes det, ungefär som att något hamnat i kläm. Kände mig inte helt pigg när jag klev upp idag heller, min vänstra axel som bråkat sedan i våras gjorde ondare än på länge. Däremot hade det onda i handleden försvunnit, mycket märkligt. Kände mig stel och stum i kroppen och gjorde därför inte speciellt många knop innan det var dags att åka mot arbetet på eftermiddagen.

Körde det uppskjutna passet från i går morse. 15 min uppvärmning följt av 7x 4 min intervaller 300 watt, 75 rpm utan att röra överkroppen, vilan var 2min 100watt. Hade innan en känsla av att det skulle bli tungt, det blev det, men inte mer än att det kändes bra. Jag kände mig starkare än tidigare och kunde öka istället för att minska. Mentalt en stor seger som ger mersmak och styrka inför kommande pass.

Nu är det kvällspass som gäller, kommer förhoppningsvis vara hemma och i säng strax innan 03.00. Vi får se om planen för morgondagens träning går i lås.

att ta igen sig

Fördelen med att köra dubbla pass är att antalet helt lediga dagar för vila ökar från 1 till 3, en dramatisk skillnad. Har förstått att det är både de långa och korta vilopauser som behövs för att uppnå så hög prestationsökning som möjligt. Följer därför de råd jag fått med mig till om inte 100%, men väl ca.90%.

Personligen tycker jag att rådet att åka hiss på vilodagar är den bästa. Inte för att jag inte skulle orka gå upp för trapporna, utan mer för att det är ett tillfälle när jag kopplar av. Väntan på hissen innebär att jag inte kan göra så mycket mer än just vänta. För lite tid att påbörja något annat än tankar, oftast lugnt i trapphuset där vi har hissen på jobbet, möjligtvis ringer telefonen, men oftast inte. Täckningen har alltid varit usel i närheten av hissen. Verkar som hissschaktet är någon form av svarthål för telefontäckning. Detta ger tid för reflektion helt enkelt, eller i perspektivet vila en micropause.

Försöker även hinna ta en 15 minuters vilostund i massagestolen halvvägs genom arbetsdagen. Sällan detta hinns med, även svårt att bli av med den evigt ringande telefonen. Men detta är något jag kommer att prioritera framöver.

Dygnsvilan har jag alltid varit bra att lösa, sover gärna 9-11 timmar per natt. Värre blir det vid nattpassen när jag bara får ca. 6,5-7 timmar. Oftast kompletterar jag med en tupplur på eftermiddagen. Turligt nog har jag sällan mer än 2-3 nattpass i rad och sover ikapp efter dessa dagar.

Försöker även hitta avkoppling i vardagen genom avslappnade aktiviteter. Fram till nu är det mest att basta, bada och ta igen mig på Spa´t. Kommer försöka att lägga in lite Yoga framöver som komplement.

Eftersom det idag är vilodag, svängde jag förbi St Jörgen´s Spa på hemvägen. Annelie tränade och jag passade på att ta mig en skön bastu. Avslutade med 45 minuter i utomhuspoolen där jag stretchade och slappade. Det är riktigt skönt att en kall och ruggig kväll bara ha huvudet uppe ur det varma vattnet. Annelie hoppade i efter sitt träningspass och därmed hann vi ses en liten stund innan hon skulle börja arbeta. Provade även vattentätheten i min nya Ericsson Xperia active en telefon som jag gillar mer och mer. Bilderna blev inte toppen men jag provade mestadels utan blixt och har inte lärt mig inställningarna helt ännu.

I morgon är vilan över då är det dags för styrkeintervall på träningscykeln, första tidiga passet innan arbetet. Hur svårt kan det vara..

att lära av huvudvärken

Första dagen med för och eftermiddagspass. Kom iväg lite sent efter att ha släppt ut hästarna och ätit frukost. Var på gymmet föst kl.11:15 mot planerade 09:00, ingen stor sak men det visade sig få konsekvenser senare på dagen.

Förmiddagspasset som var ett tröskelpass på cykeln gick fint. Hade lite svårt att få upp pulsen trots att jag ökade watten med nästan 50 mot förra veckans pass. Antar att det tar ett tag innan kroppen har hittat sin rytm och tills det att jag lärt mig vilka inställningar som ger vilken effekt. Trots att pulsen inte steg som jag hoppats på blev jag ordentligt svettig. Tur att jag inte glömt handduken denna dag.

Passade på att ta en powernapp i eldrummet på SPA´t efter en välbehövlig dusch. Ingen tid för bastu eller något annat kul. Ville dessutom inte bli av med mer vätska än nödvändigt med tanke på eftermiddagens pass. En energybar för att få i sig lite i väntan på riktig mat. Har hittat en ny favorit med mintchocklad smak från Swebar.

Svängde förbi XXL och Stadium för att se vad de har att erbjuda i pannlampor. Såg några stycken som verkar intressanta, får läsa på vad som krävs för att ta sig fram i terrängen utan att riskera något. Bytte även en slang till MTB som jag köpte förra veckan med fel ventil.

En allt för liten lunch, men tidspressen inför eftermiddagens pass var för stor. Ville inte få håll och annat elände som jag lätt får vid kort tid mellan mat och tuffa pass. Ville även få lite tid att umgås med Annelie efter löpningen, så det var bara att ösa på.

Valde att åka upp till Delsjön för att få lite variation på löpspåren. Parkerade vid badplatsen och tog in på Bohusleden. Det kändes direkt att maten inte haft någon framträdande roll i dag. Lätt huvudvärk och ben med sirap i under de första backarna. Planen för passet var att köra 1h15min med pulsintervallet 151-166 bpm. Passerade Bertilssons stuga och vek av upp i skogen mot Ugglemossen, drack lite av min energiliquid och kände mig lite piggare.

Underlaget gick från grusväg till skogsstig med rötter och stenar. En mycket roligare upplevelse och det behövde jag idag, pulsen gick lättare att hålla i rätt spann. Ökade omedvetet farten och fick hålla igen lite när pulsen plötsligt ville vara med på banan. Kom upp på höjden ovanför mossen där solen precis nådde och det var friskt och skönt löpväder. Sprang på och vände efter 40 minuter, kände mig pigg vid vändningen.

Hemåt gick det lättare på grund av att det var lätt nedför större delen tillbaka till stugan. Tappade lite i tempot så fort jag kom ut på grusvägen igen. Blev tvungen att aktivt hålla farten, turligt nog var det fler ute runt Delsjön. Det är alltid lättare för mig att ta sikte på någon för att komma i kapp. Är ju trots allt rejält torsk på tävlingar.

Stannade klockan på 1:21:36 efter 14km bra distanspass. Bytte till torrare tröjor och hämtade Annelie hemma. En tur tillbaka till staden för sminkshopping på Åhlens. Tyckte att vi var förtjänta av lite kinamat, vårrullar med ost och Nasigoreng är inte det sämsta efter en lång träningsdag.

Så här i efterhand borde upplägget på dagen innehållet mer mat och framför allt mer frukost och lunch. Huvudvärken är en indikator på dålig kosthållning hos mig, en indikator som inte är rolig att träna med. Som tur var gick det över snabbt idag, men så är inte alltid fallet.

Mat i tid och tillräcklig mängd är en läxa att ta med sig till nästa dubbelpass dag på fredag.

att gör det förståndiga

Vecka två och återigen dags för intervaller på löpbandet. Startar med lätt uppvärmning i 12 minuter följt av 4x 4 minuters intervaller med 5% lutning. Hastigheten i paritet med vad jag kan hålla under 5km slätlöpning, alltså ca 4,15-4,20 min/km. Första gick bra och allt kändes ok fram till halva den andra intervallen när jag fick lite känningar i baksidan av vänster lår.
Inte farligt, utan mer som en liten skum känsla. Valde då att sänka tempot till 5 min/km och det fungerade fint. De två sista startade  jag med 5 min/km de två första min och ökade därefter till 4,20 igen. Allt fungerade toppen och jag kunde stretcha utan någon ny skada.

Kommer på mig själv att tänka på vilka orsaker som Mattias på Aktivitus listat för att avbryta ett intervallpass. En av orsakerna är att "man har en dålig dag" vilket är lika med är vek i psyket och kan/vill inte pressa sig. Kanske är jag vek i psyket och skyller på känningar i låret eller?

Bestämmer mig för att det inte är något fel på mitt psyke( i alla fall inte i detta fallet). Med tanke på att jag inte kört mer än ett par pass på löpbandet. Det är därför mer troligt att min sänkning idag beror på okunskap om vilket tempo min kropp klarar just nu. Jag har som mål att hålla mig skadefri och jag vet att det är störst risker för skador under de första veckorna. Detta gör att mitt beslut om en temposänkning inte känns som en "dålig dag" utan som en klok dag, där jag kan satsa fullt inför morgondagens två pass. Jag gör helt enkel det förståndiga, jag väljer detta framför mitt normala kör tills det inte går längre tänk.

Sista intervallen avslutande minut ökade jag upp till 4,10 tempo vilket gav ett snyggt pipande i lungorna. Dagens bästa pepplåt som tog mig igenom den sista biten var Kid Rock´s  Saturday Night's Alright.  Avrunda med 10 min lugn löpning i behagligt tempo. 


I morgon blir det första dagen med två pass, ett förmiddagspass på cykel och ett löppass på eftermiddagen. Hur svårt kan det vara...