att komma igång igen

Äntligen ett första pass efter sjukdomen, ett kort och lugnt, men ändå ett pass. Annelie och jag tog en tur till gymmet mitt på dagen. Lugnt och skönt som alltid, innan alla har slutat sina arbeten.

Startade med att cykla en kvart, ökade motståndet var annan minut. Började på 100 watt och ökade upp till 210 watt. Kände efter att allt var ok och att hjärtat arbetade på ett ok sätt. Växlade över till löpbandet och sprang, eller snarare lunkade i 10 minuter. Kände mig lite stel i vaderna och allmänt tung i benen. Nöjd med att ha gjort ett första lugnt pass klev jag av bandet. Allt kändes ok, mycket tröttare än vanligt med tanke på det lätta passet. Inte så konstigt med tanke på att det var första passet på 11 dagar.

Vi tog en sväng in på SPA´t, bastade och la oss en stund i utebassängen. Skön avkoppling att bara ta det lugnt och slappa en stund i lagom tempererat vatten.

Provade pannlampan när vi skulle ta in hästarna. Lampan fungerade bra men hästarna gillade inte den. För starkt ljus och skuggor de inte var vana vid. Tror att det löser sig efter ett tag, får vänja dem, en liten bit i taget. Är nu bra laddad att få komma ut på ett ordentligt löppass för att testa den i sitt tänkta element.

Morgondagen har ytterliggare ett dop på programmet, följt av ett nattpass på CC. Om allt vill sig väl kanske jag orkar ett simpass på söndagsmorgonen med klubben, vi får se hur det går.