Själv var det första gången jag ställde upp i ett sim KM och fruktade att komma sist. Vi började med lite märkning av startnummer, körde ett par längder i vattnet för att få igång kroppen. Ett varv runt bägge öarna var dagens bana, alltså samma sträcka jag simmade på träningen förra veckan. Vid det tillfället tog det 43 minuter, därför siktade jag på att plocka ett par minuter till och landa under 40 minuter.
Ställde mig längst till vänster för att slippa starthysterin. När startskottet gick körde jag på så hårt jag orkade fram till dess att mjölksyran började komma. Normalt burkar jag efter det få problem med andningen och knappt orka simma. Denna gång sänkte jag farten ytterst lite och fokuserade istället på andningen. Ut med så mycket luft som möjligt under vattnet och sen in med allt som gick vid inandningen. Mjölksyran släppte ganska snabbt och jag kunde sikta in mig på första ön.
Halvvägs dit kikade jag mig lite omkring och kunde se ett helt gäng med simmare ett tjugotal meter framför mig. Även ett par simmare låg en bit till vänster om mig, lite före men med sämre riktning. När vi kom upp till ön var jag jämsides med en simmare och vi slog följe runt den första ön, han ytterst och jag närmast land. Ett tag såg det ut som att jag tappade för att strax efteråt vara ikapp igen.
Vid rundningen av den andra ön var vi knappa halvmetern ifrån varandra, helt jämna i både fart och riktning. I detta läge började vi ta in på en grupp lite längre fram, inte mycket men tillräckligt för att sporra mig. Jag drog ifrån och simmade nu ännu något snabbare. Kände efter fem minuter att jag började få håll av fartökningen. Studerade nu i efterhand pulskurvan och det syns tydligt att jag gick från en puls runt 130 upp till strax över 140. Försökte att förtränga hållet och upprepade för mig själv att det inte var så långt kvar och att smärtan var ett bevis på en bra fart. För att härda ut sänkte jag hastigheten något och strax efter det blev jag ikapp simmad av simmaren jag lämnat i kölvattnet vid ön.
Kämpade mer än simmade halvvägs tillbaka mot stranden, då började hållet ge med sig så sakta. Hade inte tappat många meter på gruppen framför och satsade nu på att göra ett försök att komma ikapp. Det gick trögt där jag fick kämpa för varje vunnen meter. Sista biten in mot land ökade jag så mycket jag orkade, pulsen drog iväg till 165 bpm. Såg att jag inte lyckades komma ikapp bägge i gruppen 10 meter från land. Upp ur vattnet jämsides med den motståndare jag hade närmast framför mig. Sprint upp till målet och sen nöjd med att ha tagit en plats och därmed säkrat att inte komma sist i mål.
Stannade klockan på 39:05 och satte mig helt slut på gräset. Annelie kom med handduk och vatten vilket var precis vad jag behövde. Gott att jag klarade mitt tidsmål med marginal och att jag inte var sist. När jag satt i gräset var det ett gäng kvar ute i vattnet. När resultatet kom upp på hemsidan i kväll kunde jag konstatera att jag blev 21:a av 29 herrar och att min tid blev 38:49 ett prydligt PB att lägga till raden detta år.
När jag återhämtat mig tog Annelie och jag en löprunda runt Stora Delsjön på 7,5km. En slitsam runda där magen inte ville vara med på banan. Tror att detta berodde på allt för mycket svald luft och kanske även en gnutta sjövatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar