Skön cykling i trevligt sällskap

Mötte upp Jörgen och Peter inne i stan för en cykeltur ner mot Kungsbacka. Eftersom jag var en stund tidig körde jag en extra vända runt Strömensberg, det blev 5km till på mätarna.

Jörgen finjusterar innan start.

Peter är startklar

Vi började lugnt ner mot Mölndal med en hel del stopp för rödljus. Efter Mölndal går det genast lättare med få bilar och flacka partier. Vi växlade att dra och jag tyckte det var ett behagligt tempo vi kommit in i. Under denna sträcka snittade vi runt 34-35km/h. Provade att filma en kort snutt för att se vilken kvalité man kan få från mobilkameran.

Det var lite kallt till en början i mitt tävlingslinne. Men vill man vara fin får man lida lite, måste jobba på att få bort mina vita axlar. Solen värmde gott efter en stund när den kämpat sig fram bakom molnen. För en gång skull hade jag inte missat att ta på mig solskydd.

Som synes behövs lite sol på axlarna.

När vi passerat Lindome svängde vi av vid Anneberg och tog vägen söderut. Det var första gången jag cyklade denna väg. Den var helt klart mycket cykelvänlig med många små och stora hästgårdar att kika på. Vid Fjärås vände jag hemåt, Peter och Jörgen trampade vidare runt Lygnern.

 Jobbade mig hemåt där jag höll koll på pulsen och höll den mellan 130-140 bpm för att inte slita för mycket före söndagen. Trots detta gick det rätt snabbbt och jag rullade in igen på Preem efter 75km på 2:29:18. Kände mig lite sliten i benen men nöjd med turen. För att känna lite hur benen känns efter cykling slängde jag  på mig löparskorna och körde 1,5km löpning. Pulsen drog iväg som en raket och jag blev duktigt svettig direkt.

Kvällen har jag ägnat åt att plocka ihop alla saker till tävlingen. Nu är det hög tid att knoppa in för att låta återhämtningen ta ordentlig fart.

2km Delsjön

Dagens pass genomfördes med klubbkamraterna i Triathlon väst. Vi blev 11 st i den gruppen jag stack iväg med. Ganska snabbt hamnade jag en bit efter men försökte hänga med så gott som det gick.

Starten var från badplatsen och sen siktade vi in oss på de två öarna. En runda som rätt simmad blir ca 2km. För mig blev den något längre, min navigering är inte alltid den bästa. Idag var det dock inte så farligt och jag höll mig mestadels på rätt väg. Rundade första ön ett par minuter snabbare mot förra veckan. Tog sikte mot den andra med gott mod om att inte komma allt för långt efter resten av gänget.

Vid den andra ön började min minimala simträning ta ut sin rätt och vänster axel protestera. I detta läget började negativa tankar om långsimning och Kalmar att infinna sig. Försökte koncentrera mig på att få benen att jobba lite mer och kunde efter en stund öka takten igen. Droppade igen i ork och tanke halvvägs tillbaka till stranden. Provade då att tänka på Arvika triathlon för ett år sedan när jag fick simma bröstsim den största delen. Det piggade upp att veta att detta året kommer det inte att ske.

Arvika Triathlon, simbana med vändpunkten på stranden.

Uppe på stranden igen var det lite småruggit med lite regn i luften. Undertiden ett par av de andra tog på sig för att springa ett varv runt sjön, passade jag på att prata en stund med Jörgen som dykt upp. Han missade simstarten och var dessutom en vecka för tidigt ute för att köra KM. Så laddad som han är kommer det att gå fort. Själv siktar jag på att slå dagens tid på 43:09.

Arvika Triathlons snävaste sväng.

I morgon blir det en lugn cykeltur med Peter och Jörgen, följt av att slappa. Kvällen ägnas med fördel åt att plocka ihop all utrustning, kontrollera att allt är i bra kondition och att sen packa ner den samma inför avresan till Arvika på lördag.

nytt rekord igen

Veckorna tickar på och över halva året är redan passerat. Har tyvärr inte lyckats prestera lika många personliga rekord som jag hoppats på. Idag tog jag därför tag i saken och körde en ny runda med en ny distans. Självklart landade jag därmed ett nytt personligt rekord.

Stack upp till Skatås efter arbetet för att göra ett försök på en lite längre distans. Valde den för mig okända 18 km rundan. Den följer till stora delar 10km och gör en avstickare halvvägs i 8 km. Kände mig tung i kroppen efter en allt för sen middag. Värmde upp med 1 km löpning i stillsamt tempo, körde lite stretch efter det.

Gick ut lugnt och fick snabbt tankar på att hoppa över den extra rundan på 8km. Trögheten från uppvärmningen satt i och mitt tempo var allt annat än snabbt. De 3 första km var en plåga, sen började det kännas lite bättre. Vid 4 km gick det långsamt igen i uppförsbackarna. Lagom till 5 km och stickspåret på 8 km lättade det igen. Denna gång så mycket att jag vek in på den längre rundan.

Från att ha sprungit 10km på grusspår utan ojämnheter blev 8 km rundan en annorlunda upplevelse. Rötter, stenar, lera och spångar att springa på. Riktigt kul att få något annat att tänka än tempo och puls. Tiden gick fort och så även km. Tempot sjönk allt där terrängen var allt för stökig, snittet höll sig dock bra runt 6:00.

Tillbaka ute på 10km rundan började jag känna mig bra sliten. Tempot gick inte att hålla uppe, eller kanske hade det gått men jag ville inte pressa mina trötta ben mer än nödvändigt. Kände mig lite stel i både vader och baksida lår.

Sista km blev mer en mental kamp än löpning. Avslutade med ett försök till tempoökning och kom i mål efter 1:56:16. Snittet landade på 6:23 vilket jag är nöjd med på de 18,3 km jag tog mig runt.

kort simpass

Ett kort simpass är bättre än inget alls. Annelie och jag hann träffas en stund idag och passade på att köra lite simning i Aspen. Märkligt nog var vi helt ensamma denna blåsiga kväll.

Annelie körde 25 meter och vände och själv fick jag ta mig hela de 50 metrarna mellan bryggorna. Det var lite svårt med navigeringen stundtals. Mest berodde det på att jag körde utan glasögon. Någon av oss, förmodligen jag hade missat att packa ner bägge paren. Eftersom Annelie har störst behov av dem fick hon använda det paret vi faktiskt fått med.

Jag blev mycket tröttare än vanligt, tror att det berodde på för lite mat under dagen. Kände mig rätt seg redan i bilen på väg till Lerum. Efter passet blev jag lite piggare och funderade ett tag på att köra ett löppass hemma. Men med tanke på skadeproblemen det senaste året och att jag körde 12km igår hoppade jag över det.

Efter en varm och skön dusch, lite vattenmelon hos födelsedagsbarnet var det hög tid att köra Annelie till jobbet.

52 min löpning utan skador

Körde ett cykelpass i stormen i söndags. Valde tempohojen med tävlingshjulen för att känna hur mycket vinden tar tag i dem. Ångrade mig nästan en stund när jag närmade mig havet vid Lillieby. Körde ett kortpass på 2 mil för att känna på alla grejer inför Arvika tävlingen om en vecka.

Kläderna satt bra, eller kommer att sitta perfekt om jag bara kan hålla mig från allt gott ett tag och istället få igång träningen. Stort tack återigen till Casino Cosmpol och Monkey Business. Kommer att köra utan underställ på söndag. Det var lite väl blåsigt och om man skall vara ärlig är jag lite fåfäng, har världens värsta solbränna, den harmonierar inte med ett tävlingslinne. Vet inte hur jag skall lösa det på ett par dagar med tanke på soltillgången. Kanske får jag skaffa lite brun utan sol. :)

Experimenterade lite med sadelhöjden, höjde den igen för att få rätt vinkel på knäleden. Vet inte hur väl jag lyckas i min hemmagjorda bikefit, det kändes bra trots allt. Kanske behöver jag höja den lite till, vi får se.
Min största oro inför rundan var att vinden skulle få tag i hjulen. Det hände några gånger och det var inte så skoj. Tur att man är lite tyngre, jag höll mig åtminstone inom rimliga avstånd från vägkanten. Hoppas verkligen att det kommer att vara lugnare när vi passerar Ölandsbron den 18/8.

Kämpade mig igenom motvinden och kastvindarna upp mot Lilleby. I början gick det trögt, trögt, trögt, efter en stund anpassade sig kroppen och huvudet till uppgiften . Halvvägs mot vändpunkten kunde jag hålla ett jämnt och bra tempo. Vände vid 10km efter 18:45, snittade 32km/h ut. Tillbaka hemåt formligen flög jag fram. Allt slit betalade igen sig x5, hastighetsmätaren passerade 50km/h med råge inte bara i utförsbackarna utan även på platt mark. Bromsade in på ST1 efter att ha snittat 44,5km/h under 13,5 min.

Måndag vilade jag från cyklande och tog mig istället upp till Skatås och milen. Värmde upp med 1 km jogg och tog mig sen ut på det kuperade milspåret. Höll nere tempot och fokuserade på att ta mig runt hela vägen utan att ta några promenadpauser. Halvvägs kände jag mig pigg och utan känningar i vaderna. Ökade därför tempot de sista 5 km, dock utan att ta i speciellt mycket.  Joggade in till Jumboklockan vid motionscentret på tiden 51:41. Inte alls illa för att knappt ha sprungit de senaste månaderna.

Nöjd och glad över bra respons på den ökade träningsmängden. En vecka kvar till dess att mitt Arvika rekord suddas ut från böckerna.

Terränglöpning

Dubbla pass på landet blev dagens skörd. Följde upp gårdagens löpning före jobbet med lite sim och terränglöpning.

I går körde jag 3min löpning 30s promenad. 6,5km fick jag ihop utan att känna några problem med vaderna. Idag vågade jag köra lite tuffare. 4,5min löpning 30s i blandad terräng, däribland en rejäl stigning. Tempot gick ner lite när Annelie fick kramp känningar vid revbenen. Vi höll igång i en timme och passerade en mil. Gott det var ett bra tag sedan jag gjorde det sist.

Simpasset gick även det fint. Kul att det var lite vågor. Det behöver läs verkligen träna på.

I morgon får vi hoppas på lite gott väder. Om allt vill sig väl kör vi en trippel.

Vill även skicka ett stort lycka till för Jörgen på hans Olympiamarathon i morgon. Själva kände jag och Annelie att vi inte var redo för sträckan just nu.

Gräva och laga

Simmade i Aspen i dag med Annelie efter en hektisk dag. Både gårdagen och dagen har varit hektiska. I går morse vakande vi av ett stort brak när en grävskopa satte klorna i vår tomt.

Grävgänget som skulle hjälpa oss med huset hade fått en lucka tre veckor tidigare än planerat. Vad passar då bättre än att göra ett oannonserat besök hos oss. Vi har därför burit skräp, lagat vattenledningar, rensat skräp och en hel del annat. Missade tyvärr även den gemensamma passet i Delsjön med Peter och Jörgen i dag.

Vattenledning i akut behov av lagning

Det blev en bra stund denna gång och medan Annelie kämpade på med teknikövningar körde jag lugna vändor. Fokuset för mig med simningen är att hålla igång allt längre tid utan att påfresta axeln för mycket.  Det känns helt ok och jag kommer nästa vecka att försöka lägga lite mer tryck i mina simpass.

Gott att axeln verkar fungera bättre nu, i morgon kör jag ett rehabpass för att få mer styrka i den.

Trötter

Är inte pigg någonstans. Sitter i soffan på St Jörgen Park efter en välbehövlig SPA-stund. Känner mig trött i både huvud & kropp. Värst är det med ögonen, de är fulla av grus.

Hade svårt att somna i natt. Tror att klockan passerade två innan John Blund dök förbi. Vaknade flera gånger och var superpigg. Även i morse kände jag mig pigg. Det var först runt 17 tiden tröttheten satte in. Då kom den desto hårdare.Gårdagens sportande tog hårt. Inte enbart i benen utan även på armarna. Jag nu har en tokful solbränna på armarna.

Brännar dag

På förmiddagen bar det av på premiärturen på nya hojen. Startade lugnt och fint in till stan och vidare ner mot Mölndal. Siktade in mig på att ta mig via Lindome upp till lillebror i Ubbhult vidare till Lerum och sen hem igen.

Tempot ner till Mölndal blev lågt, främst för alla stopp vid rödljus, men även för spårvagnar, gångtrafikanter och usel asfalt. Upptäckte att ena tempopinnen inte satt ordentligt fast när jag plötsligt började glida framåt på armarna. Pausade snabbt och drog åt skruvarna vi ett av stoppen. Vill ju helst inte ramla över styret första rundan. 

Efter passagen av Mölndal kunde jag för första gången testa hur hojen kändes. En angenäm känsla där det rullade på lätt och jag kunde med lägre ansträngning hålla en högre hastighet. Låg i tempobågen som kändes behaglig. Det är en lite mer aggressiv sittställning än den jag är van vid. Styret sitter lägre i förhållande till sadel och jag upptäckte allt eftersom att min kropp inte var van vid detta.

Efter Lindome  tog jag in på tempobanan ner mot Kungsbacka, genast kom tankarna på olyckan för 2,5 veckor sedan. Bannade mig själv för att ha missat att ta med mig första förband. Lovade att jag i fortsättningen skall ha med mig ett i backfickan, det varken väger eller tar plats men kan rädda liv. Ironiskt är att det sista jag hörde den mest olycks drabbade av  klubbkamraten säga var just det att alltid ha med ett första förband. Skönt att han är på bättringsvägen och nu fått komma till en vanlig avdelning.

Hämtade andan i en minut innan jag gav mig i kast med KM banan. Körde nerifrån Anneberg upp till vändpunkten, snittade 36,8km/h  och nådde vändpunkten efter 17:50. Det kan tyckas lite långsamt om man dubblar tiden skulle det innebära att jag låg en minut efter min tid från KM. Men med tanke på att vändpunkten ligger 89 höjdmeter över starten och att min puls hade 13 bpm lägre i snitt är jag nöjd. Jag tänker prova hela banan någon dag om en vecka för att se hur snabb jag kan vara.

Fortsatte vägen mot Hällesåker och stannade till vid Ubbhult för en fika hos släkten. Trampade efter en stund vidare mot Hindås. Planen var att vid Hindås svänga av mot Floda och sen rulla ner mot Lerum. Mitt minne från senaste cykleturen i dessa trakter, någon gång i början av nittiotalet, svek mig. Där jag borde svängt av körde jag rakt fram och insåg efter en bra stund att det nu började luta mer åt att jag skulle komma fram i Alingsås. Först vid Edsås kom jag ut på bekanta vägar igen, en omväg på nätta 4,0-4,5 mil. Att sträckan mellan Edsås och Tollered är extremt kuperad gjorde inte saken lättare. Att jag dessutom nu fick kramp i låren i alla backar var inte någon kul bonus. Försökte slappna av och dra lite mer med det ben som gjorde minst ont för tillfället.

Annlie vaknade till liv lagom till  min passering av Tollered. Hon ringde och undrade när jag tänkt komma hem eftersom vi skulle ta ett lite längre pass uppe i Delsjön idag. Tog ett kort stopp för en Redbull när jag pratade med henne och försökte förklara att jag bara cyklat lite fel.

Strax efter stoppet bar det av förbi mina gamla hemtrakter i Floda. Genast fick jag lite mer energi, härifrån till Lerum visste jag att det luta mest utför och att det i övrigt var lättkört. Nöjd med dagens långa tur svängde jag in hos föräldrarna efter  4h 30min.

Hemma igen var det bara att äta lite middag och sen leva upp till löftet, längre simpass i Delsjön. Kände mig helt slut i nacke och axlar men satsade ändå på att ta mig runt den lilla ön. Skönt och varmt i vattnet och helt stilla som gjort för ett kvällsdopp. Orkade torts dagens strapatser att ta mig runt de 1500 metrarna på 34 minuter. Inte någon kanontid men helt ok för att vara mitt första riktiga test i år.

Avrundade dagen med att klippa gräset i en timma när jag väl var hemma 21:30. Nu är jag helt slut och har bränt både kalorier, armar och kan nu stoltsera med en äkta cyklebränna.

I morgon är det vilodag från konditionsträning.

Vansbro triathlon via nätet

Försov mig från träningen idag. Planen var i går kväll att cykla fram och tillbaka till arbetet idag. Det gick inte speciellt bra. Annelie väckte mig vid halv nio, allt för sent för att hinna få ordning på alla grejer och sen ta mig till arbetet.

I dag körde klubbkompisarna Vansbro Triathlon medans jag var hemma på arbetet. Det är riktigt kul när tävlingarna läger ut tiderna i realtid. Gick in med jämna mellanrum för att följa med och att ömsom glädjas, ömsom deppa över resultaten. I det stora hela gjorde alla en mycket bra insats. Extra stor applåd förtjänar Jörgen som genomförde sin tävlingsdebut på ett strålande sätt, missa inte hans Race Report.

Delsjön en lördagskväll i juli.

För mig körde det ihop sig mot slutet av arbetsdagen. Annelie fick därför vänta en stund innan vi kunde styra stegen mot Delsjön. Det blev ett kort pass på en kvart eftersom det var Annelies tur att börja arbeta på kvällen. Fast det är ju klart att femton minuter är fler än noll. Axlarna kändes trötta men stabila trots rehaben igår. Fokuserar mest på teknik och korta sträckor till en början för att vänja in kroppen.

Hoppas nu att vädret håller sig ifrån regn i morgon, vill ju gärna komma ut på nya cykeln.

2XU tävlingsdräkt

Min fina plan gick åt skogen när det stora regnvädret drog in över staden. Vill inte ta ut min nya cykel med findäcken på i spöregn för en premiärtur. Jag och Annelie tog oss istället till gymmet för ett strykepass. Att sköta om min rehab för axlarna har jag slarvat lite med senaste tiden. Inte bra, men från och med nu blir det ett pass var tredje dag, minst.

Körde ett par övningar i kablemaskinen, främst rotationer med små utslag. Körde dem med mycket lätta vikter mellan 1-2kg. Det tog bra trots allt och axlarna höll sig i rätt läge, ett problem som lätt uppstår om jag tar ut rörelsen för mycket. Växlade över till TRX´n där övningarna kändes tunga men effektiva. Inte bara för axlarna utan även en hel del i Coremusklerna. Avslutade med ren Core träning. Kommer ha en go träningsvärk i morgon känns det som.

Nu har dom kommit, mina snabba och snygga tävlingskläder från 2XU. Detta är alltså kläderna som skall hjälpa mig att slå, eller rättare sagt krossa mina personliga rekord från förra året. Stort tack till mina sponsorer Casino Comsopol och Monkey Business. Det finns fortfarande plats om fler vill bidra....

Första riktiga testet av kläder och resten av tävlingsutrustningen kommer ske vid SM/ RM tävlingarna i Arvika 22 juli. Förra året var denna tävling min första riktiga tävling. Jag var egentligen inte alls förbered, varken mentalt eller fysiskt. Det var trots det en mycket rolig tävling. Orkade knappt simma, spöregn vid cyklingen och tokkramp i bägge benen under löpningen. För den som vill finns min racereport att läsa på Funbeat. I min klass var jag långsammast i samtliga moment, målet i år är att kliva en bit upp totalt, på cykelsträckan och på löpningen. Simningen har jag inte kunnat träna så målet får bli att inte vara sist i klassen denna gång. Vi får se hur det går, men hur svårt kan det vara....


Om regnet vill sluta och vägarna torka upp, satsar jag på att köra premiärturen på nya cykeln i morgon.

Simma i Delsjön

Delsjön med Annelie efter mitt arbete och före hennes, kul att vi hinner ses en stund om dagen.

Tyvärr var vi lite sena upp och missade Tri Väst gänget precis, fick i alla fall heja på ett par innan de stack ut på löprundan efter klubbsimningen. Annelie hade lite ont i axeln vilket gjorde att hon tog det lugnt. Själv kände jag mig piggare i mina bråkande axlar och tog mig en lite längre tur. Vet inte hur långt det blev, men i tjugo minuter höll vi på. Skönt att kunna ta sig en lite längre sträcka, nu får vi se hur ont det gör i morgon.

I morgon kanske det blir lite träning på morgonen, vi får se hur kroppen känns. Är rätt seg i benen efter dubblepasset i går. Inbillade mig att det gjorde ont i höger vad efter simningen, men det måste ha varit en "syn"villa eller fantomsmärta kanske är ett bättre uttryck.

Morgondagen är även dagen då jag kan hämta min tävlingsdress från tryckeriet. Grymt spänd på resultatet, vem vet kanske är det apfult. Men det tvivlar jag på med tanke på att Tryckcompaniet kom med de högsta rekommendationer.

Tävlingsdress före tryck

I går stack jag ut hakan lite när jag sa att tubdäckslimning inte var kladdigt. Det var det inte fram till slutmonteringen. Ett sista lager lim idag och sen på med däcket, här blev det inte superkladdigt, men tillräckligt för att kvalificera in sig som ett kladdigt arbete. Fick kämpa en stund för att få däcket på fälgen och sen att försöka centrera det. Lyckade rätt bra om jag får säga det själv. Nu återstår väntan till i morgon kväll för limmet skall torka ordentligt. Håll er därför bort från vägen mellan Säve och Volvo för i morgon kväll blir det åka av.

Summering av tubdäckslimning, det är inte svårt, det är ganska kladdigt på slutet och det tar en hel del tid.

äntligen dubbelpass

Det såg länge ut att det max kunde bli ett pass idag.  Ett akut avloppsproblem i sommarstugan gjorde att jag blev tvungen att agera chaufför till Ulricehamn. Annelies pappa är tydligen avloppsexperten men kunde inte ta sig upp själv.

Felet löste sig ganska snabbt och jag kunde sticka ut på en löprunda i skogen vi Näsboholm. 45 minuter med blandad jogg och promenad. Körde 2 minuter jogg därefter 30sekunder promenad. Var helt fnoskig och det kändes konstigt i bägge vaderna till och från. Tror att det mest var hjärnspöken inga riktiga problem.  Lite orolig är jag hela tiden när jag joggar nu, hoppas att det släpper snart.  Det andra som känns märkligt är att jag nu skall försöka springa med hälisättning för att spara vaderna till en början. Snacka om bakvänt, här har jag försökt springa på framfoten i över ett år och nu är det offlimit. Planen denna gång är ju att skynda långsamt och följa de råd jag fått. Alltså springer jag nu med hälen i marken först.

Snabb cykel även utan tempobåge

Gott att det var en fin kväll idag. Det gav tillfälle att plocka ut cykeln för en kort hård runda. I går monterade jag över tempobågen på Annelies cykel. Därför var jag grymt spänd på vilken fart jag skulle klara av att hålla under en 2 mils runda. Det var ett år sedan jag köpte cykeln och den första riktiga rundan jag tog då gick hemifrån bort till Volvo på Norrleden. Den passade perfekt att köra idag, ett år senare dock utan tempobåge.

Rullade igång bra och fick upp farten fint, märkte att jag missat GPS´n hemma. Ingen fartindikation därmed under denna runda. Det kändes snabbt och bra till en början inga problem. Passerade Sävedepå och kände att pulsen gått upp en bra arbetsnivå. Kikade på klockan, 172 bpm i snitt, perfekt. Efter gallopbanan lutar det lätt utför fram till korsningen vid Volvo Tuve, ett ställe det alltid blir rött ljus. Fick stå still i ca 45 sekunder, illa om man vill slå rekord. Från korsningen upp till Volvo lutar det lät uppför. Tidigare har jag här varit tvungen att växla ner ganska många steg. Denna gång var det annorlunda fick växla ner två steg och kunde sen hålla i hela vägen till vändningen. När jag rullade runt refugen visade klockan 17:27 ett helt ok tempo.

Hemvägen gick fort till en början med utförskörning. Fastnade naturligtvis i rödljusen igen, denna gång blev det en paus på 1 minut. Fick kämpa för att hålla farten uppe, kände mig mycket trött i ryggen. Saknade att kunna avlasta ryggen med tempobågen. Höll fin fart mot sista rödljuset och klarade mig denna gång med ett kort stopp på ca 15 sekunder. Kämpade mig i mål hemma igen på 34:33 en förbättring från förra året med 8 minuter, inte illa. Snittade 36,5km/h på de 21km jag körde, gott det känns bra nu.

Nöjd och glad har jag nu avslutat dagen med att limma ett lager på tubdäcket och fälgen. Det kommer att bli rymt spännande att montera ihop allt i morgon. Kanske blir det samma tur om två dagar när allt har torkat, vi får se.

Ikeas handukshängare/ hjulhållare

Har under de två dagarna jag jobbat med tubdäcken inte upplevt att det skulle vara speciellt svårt. Det tar lång tid, men är varken svårt eller kladdigt. I varje fall inte ännu, vi får se i morgon vid monteringen om jag fortfarande känner så.

Men hur svårt kan det vara...att sätta fast ett tubdäck....

äntligen helg

Sitter nu och firar att helgen åter gjort sitt intåg efter 4 arbetsdagar. En av fördelarna med att arbeta natt och oregelbundna arbetstider är att helgen aldrig är långt borta. Denna vecka är det helg både tisdag-onsdag och sen är det dags igen på söndag.

Vaknade med huvudvärk i går så träningen ströks från programmet. I dag blev det lite bättre med en tur till Delsjön efter jobbet. Annelie och jag simmade i 15 minuter. Jag försiktigt för att vänja axeln igen och Annelie en bit i taget. Hennes crawl har tagit sig den sista tiden, det ser ljust ut inför Ö-loppet i augusti. Vi får nog sätta målet till att klara oss runt före maxtiden går ut. Hur som helst skall det bli grymt roligt.

Nu blir det kudden för att vila, i morgon blir det löpppass,  cykelpass och avslutas med simning. Kanske hänger hunden med, han verkade lite sugen när han fick på sig cykeltröjan.

cykelpendling

Startade dagen med en kort tur till arbetet. Motvind hela vägen och trist väder i övrigt gjorde att jag inte orkade ta någon extra runda. För att väcka kroppen till liv på morgonen är den lagom lång, 13 km där bara den sista biten förbi Backaplan är lite trist med många rödljus.

I kväll gick jag och Annelie en sväng på bio för att hinna träffas. Jag slutade kl.19:45 och hon började 23:00. Därför passade det perfekt att krypa in i biosalongen denna kulna sommarkväll. Men in Black III gav 1,5 timmars lagom underhållning.

Det blev rätt mörkt att köra hem vid 22:30 med mina mörkaste glas i bågarna. Ville inte köra utan, hatar att få flugor och knott i ögonen. Valet var klokt när jag vid St Jörgen körde in i ett par stora svärmar med mygg och flugor. Hemvägen gick 5 minuter snabbare tack vare ett bra flyt med rödljusen samt att vinden från morgonen var borta.

Väl hemma körde jag ett litet löppass på tio minuter för att vänja kroppen med övergången från cykel till löpning. Allt kändes fint och hoppet finns om ett par ok tävlingar i år.

I morgon kör jag en cykelpendling till, kanske med en liten extra runda på något av passen.

ny cykel

Äntligen har även jag en tempocykel. Det blev en begagnad men förhoppningsvis snabb Merida Warp 9. Det kan ju inte bli något annat än en succé med tanke på att 9 är mitt favorit tal.

Premiärturen får vänta några dagar, nu bär det av till landet istället.

cykelpass i ett midsommartrött Göteborg

Inför gårdagens nattarbete tänkte jag köra ett lite längre cykelpass.

Nu ville världen annat och jag kom inte iväg i tid. Har nämligen bestämt att nu måste det bli ordning på matvanorna. Prio ett idag var därför att äta i normal tid runt 18:00 istället för 22:30. Därför fick det bli raka spåret in till stan, 13,5 km i lagom tempo, skönt att komma ut en stund före jobbet.

Höll mig ifrån att äta under natten, ok två bananer med mjölk, lite hård bröd för att hålla hungern borta. Tog en YallaYoggi som frukost vid 05:45 under tiden som jag bytte till cykelkläderna. Vädret var perfekt, vindstilla och solsken, det går helt enkelt inte att missa ett sådant tillfälle.

Började lugnt och fint ner mot Mölndal, en jobbig väg att cykla med spårvagnsspår och ojämn beläggning.  Vädret var fint och solen började värma gott, njöt av att vara i stort sett ensam på vägarna. Märkligt man skulle nästan kunna tro att alla haft en tung natt. Passerade Kållered allt kändes toppen, lite mer backigt denna sträcka, orkade trycka på i uppförsbackarna men kände mig lite sliten i ryggen. Vid Lindome kände jag mig lite trött även i benen och började fundera på hur långt jag skulle ta mig idag.

Tänkte först att jag kanske skulle ta mig hela vägen ner till Varberg. Det började kännas som ett allt för stort projekt att ge sig på direkt efter nattpasset. Bestämde mig strax före Kungsbacka att vända hemåt igen. Fyllde på med lite energi och dryck och vände tillbaka mot Säve. Kul var att se de 6 något trötta killarna som vobblade runt i centrala Kungsbacka. Fick en del glada hejarop och uppmuntrande kommentarer. Såg även en trädgård där festen verkade ha spårat ut under natten.

Beslutet visade sig vara klokt när krampen satte in i framsidan av låren vid Särö. Blev därför tvungen att stå still en stund i uppförsbacken för att få den att släppa. Fram till Särö var mitt tempo 30,1 km/h, ok med tanke på lite enregi i benen och en hel natts arbete. Nu var benen helt tomma och kroppen kämpade för att få fram bränsle. Från Särö mot Frölunda var det lätt cyklat och tempot gick upp, snittade under 1,5 mil mellan 35-40 km/h.

Tappade därefter igen vid Järnbrott, denna dipp tog rejält och nu tappade jag farten fullständigt. På något sätt lyckades jag mobilisera krafterna igen och få fart på benen. Tryckte i mig en gel och sköljde ner med vatten. Tycker verkligen inte om smaken av gel. Föredrar att ta de nya energigel vingummin som kommit, smakar gott och jag gillar att få tugga på något. Det ger en liten mättnads känsla.

Genom Linné ner mot Rosenlund och Nordstan där spårvagnsspåren ställde till problem igen. Var nära att åka omkull framför Palace. Gott att köra över bron och därmed veta att det bara är 1 mil hem. När Backaplan passerats och rödljusen passerats var det skönt att få upp farten igen. Efter Tuve började duggregnet att komma. Den sista milen försvann fort och det var med de absolut sista krafterna jag rullade in på gårdsplanen.

Efter en snabb dusch och en tallrik fil var jag mycket nöjd med att få krypa ner i sängen. Passet mätte 2h 27 min och jag tog mig 78km, snittfarten 31,9km/h. Det största problemet med att träna långpass på morgonen före läggdags är att jag drack för mycket. Därför blev sömnen störd av två pitstop för tömning av depåerna.

Det kommer absolut bli fler morgonpass efter jobbet framöver. Det är lugnt, oftast vindstilla och få bilar att slåss med på vägen. Gud skall veta att jag behöver mer träning för att klara de 18 milen om 55 dagar.Nu gäller det att fokusera på uppgiften, ta vara på alla tillfällen och att göra det på ett klokt sätt.

18 augusti närmar sig, dags att leva upp till mottot för året: 2012 -Go faster and harder.....

på banan igen

Äntligen har jag slutat med penicillinet och övergått till träningen igen. Handen känns bättre och bättre, nu är det bara smärtsamt när jag använder den lite hårdare. Eller när jag slår i den, vilket jag lyckades med  i en butik i söndags. Ville mest ställa mig och skrika men fick hejda mig. Är nu helt fri från hindrande bandage och skyddas enbart av två små plåster i stället.

I måndags blev det en liten tur löpning uppe i Stockholm. Växlade mellan  jogg och promenad under de 40 minuter mina 6 km tog. Skönt väder vilket gjorde att det kändes ännu roligare att komma ut igen.

Tisdagen var det möten i Stockholm och hemresa för hela slanten.

Onsdag, en dag med rivstart igen, trots att jag lovat att ta det lugnt. Började morgonen med besök hos kiropraktorn för behandling av min bråkande vad. Följde upp med ett pass på IFK kliniken rehab på eftermiddagen. Avslutade med KM i tempocykling nere i Lindome.

En del av Triathlon Västgänget

Efter en del strul med val av tävlingsbana på grund av ett nytt vägarbete flyttades starten. Inte mig emot eftersom jag aldrig kört den ordinarie banan. Tanken var att sträckan skulle bli lika lång med den nya sträckningen, vilket den inte blev. Istället för en längd på 15km stannade min klocka och alla andras på 22km.

Riktigt snabb hoj när den vill

Själva tävlingen var otroligt rolig, tävla är helt klart allt för skoj. För den intresserade finns en mer att läsa i racereporten  på Funbeat. Kortversionen är att jag gjorde ett mycket bra lopp med tanke på mycket sparsamt träning de senaste månaderna, operation och penicillinkur. Att jag dessutom spöade en hel del med specialutrustning som både innehöll mer kolfiber i sadelstolpen än jag har på hela cykeln och där ett framhjul kostar mer än hela min hoj inklusive kläder, klocka och hjälm. Kom in på plats 14 av 28, 4:03 efter segrande Pasi Salonen.

I dag blev det lite shopping på CykelCity, ett par nya däck och lite energigel. Upptäckte att det var sprickor i mina gamla däck när jag lastade hojen på takräcket. Det var ca 4 sprickor där innerslangen buktade ut på varje sida av slitbanan på bägge hjulen. Skönt att man inte vet om det när man trycker på för fullt i 50-55 km/h i utförsbackarna. Har även suttit en del framför datorn och kikat på nya och begagnade tempocyklar. Har letat en del tidigare, men stärkt av gårdagen är jag nu riktigt sugen att prova en riktig tempocykel.

Såg föresten en artikel i Triathlon Plus som behandlar tidsvinst med mer aerodynamiska prylar. Om jag maxade och skaffade allt som Pasi körde med skulle jag enligt deras tabell tjäna ca 2min 15 sek. Inte illa,   det skulle alltså gett mig en topp åtta placering. Med lite mer träning, vem vet kanske till och med på pallen.  Fast det är ju klart allt är ju bara teori, mest handlar det ju om vem som sitter på cykeln. Min bästa förbättring är nog om jag lyckas få ner vikten på mig själv istället för på prylarna.

Men nu är jag på gång igen, lyckade till och med att doppa mig i sjön för första gången i år idag. Ett kort pass med Annelie i Aspen. Axeln kändes ok de få armtag jag körde, har ju fått stränga order på att börja försiktigt, vi får väl se hur det går. Om 5 veckor kör vi Öloppet.

Hur svår kan det vara......

veckan med fart

Vilken vecka, full fart från första till sista stund.

Glädje och sorg, toppar och djupa dalar. En vecka jag aldrig kommer att glömma, inte minst för alla de foton som tagits av mig, de flesta med min nya fru Annelie.

Veckans absolut största höjdpunkt var bröllopet och festen i går kväll, vilken höjdare.

Bottennappet och det som länge såg ut att ödelägga helgen var den akuta operationen i torsdags. Förutom att jag fick fira med ett stort gipspaket innebär det även att allt tar lång tid. Därav det korta inlägget idag, får ta igen det senare i veckan.

Allt löste sig till slut till det bästa, men ibland undrar man varför måste en del saker vara så svåra?????

tävlingstid igen

Tänkte att jag kunde börja trappa upp löpningen lite försiktigt igen med blodomloppet. Tävlingen är en tradition på arbetet med god fika efteråt. Hoppade över 10km och satsade på att lunka runt 5km i lugn och fin takt. Ingen stress och noll ansträngning för vaden. Så blev det naturligtvis inte.

Mötte upp Annelie med kompisen Sandra på Linnégatan. Kom på att jag glömt nummerlappen på jobbet upp vid Linnéplatsen. Med gott om tid fick jag jogga ner till Casinot och sen upp igen. Tog det lugnt och körde 2 min jogg alternerat med 2min promenad. Allt kändes toppen och vaden protesterade inte alls under de 20 min och 4,5km. Funderade under vägen på vad min kiropraktor sagt när jag var där på behandling i fredags. Ta det lugnt och börja försiktigt, gärna på mjukt underlag och kort i början. Öka sakta och ta inte i för mycket, långsiktighet är ledordet.

Försökte verkligen att hålla mig till rådet, men när starten närmade sig triggades kroppen och huvudet igång. Mycket märkligt det där, en annan sinnesstämning infinner sig. Man går in i en bubbla och fokuset kommer av sig själv. En av förbannelserna med att vara tävlingsmänniska. Tvingade mig att stanna långt bak i leden och att tänka långsamt och tryggt, målet är i augusti, sabba det inte nu.

Startskottet gick och med det "rätt" tankar för detta lopp. Eller rättare sagt de "rätta" positiva tankarna på loppet bubblar upp. Du klarar det, du är stark, det håller hela vägen, nytt rekord hur svårt kan det vara? Det medvetna valet att stå långt back räddade mig från den värsta rusningen och kanske därmed från att ta i för mycket.

Tempot hamnade runt 4:45-5:00 de första 2 km vilket kändes förvånansvärt bra. Hittade några ryggar med rätt tempo och passerade hela tiden trötta löpare. Det märktes att det är ett nybörjarlopp, vilket är helt ok, passade därför på att hålla mig längs kanten och springa på gräset. Man får ju följa något av råden från i fredags. Hoppade över en del bänkar och en slang som av någon märklig anledning blockerade en tredjedel av löparbanan.

Efter 2,5 km tunnades  leden ut och det gick mer att kryssa fram mellan löparna. Höll tempot uppe hela vägen utan att bli allt för trött, pulsen gick upp en del men inte över mjölksyratröskeln. Tog mig i mål på 24:06, ett helt ok resultat med tanke på senaste månadernas löpträning. Totalt 10,5 km efter TEC 100 14 april fördelade på ett intervallpass 5 km, ett avbrutet distanspass pga skada 3/5, 1 km i början på Göteborgsvarvet och slutligen den sista km på Göteborgsvarvet.

Nu har jag inte några tävlingar inbokade och skall faktiskt följa rådet från kiropraktorn. Skynda långsamt och öka försiktigt. Det passar utmärkt denna vecka när fullt fokus är på lördagens bröllop. Dagens stora bedrift i familjen var det Annelie som stod för med sin 15 plats bland tjejerna, snyggt jobbat. Om hon nu slutade röka så kommer hon att bli riktigt farlig för toppen.

Nästa vecka börjar sommarträningen på allvar med en vecka på landet, det kommer att bli strålande.