på banan igen

Äntligen har jag slutat med penicillinet och övergått till träningen igen. Handen känns bättre och bättre, nu är det bara smärtsamt när jag använder den lite hårdare. Eller när jag slår i den, vilket jag lyckades med  i en butik i söndags. Ville mest ställa mig och skrika men fick hejda mig. Är nu helt fri från hindrande bandage och skyddas enbart av två små plåster i stället.

I måndags blev det en liten tur löpning uppe i Stockholm. Växlade mellan  jogg och promenad under de 40 minuter mina 6 km tog. Skönt väder vilket gjorde att det kändes ännu roligare att komma ut igen.

Tisdagen var det möten i Stockholm och hemresa för hela slanten.

Onsdag, en dag med rivstart igen, trots att jag lovat att ta det lugnt. Började morgonen med besök hos kiropraktorn för behandling av min bråkande vad. Följde upp med ett pass på IFK kliniken rehab på eftermiddagen. Avslutade med KM i tempocykling nere i Lindome.

En del av Triathlon Västgänget

Efter en del strul med val av tävlingsbana på grund av ett nytt vägarbete flyttades starten. Inte mig emot eftersom jag aldrig kört den ordinarie banan. Tanken var att sträckan skulle bli lika lång med den nya sträckningen, vilket den inte blev. Istället för en längd på 15km stannade min klocka och alla andras på 22km.

Riktigt snabb hoj när den vill

Själva tävlingen var otroligt rolig, tävla är helt klart allt för skoj. För den intresserade finns en mer att läsa i racereporten  på Funbeat. Kortversionen är att jag gjorde ett mycket bra lopp med tanke på mycket sparsamt träning de senaste månaderna, operation och penicillinkur. Att jag dessutom spöade en hel del med specialutrustning som både innehöll mer kolfiber i sadelstolpen än jag har på hela cykeln och där ett framhjul kostar mer än hela min hoj inklusive kläder, klocka och hjälm. Kom in på plats 14 av 28, 4:03 efter segrande Pasi Salonen.

I dag blev det lite shopping på CykelCity, ett par nya däck och lite energigel. Upptäckte att det var sprickor i mina gamla däck när jag lastade hojen på takräcket. Det var ca 4 sprickor där innerslangen buktade ut på varje sida av slitbanan på bägge hjulen. Skönt att man inte vet om det när man trycker på för fullt i 50-55 km/h i utförsbackarna. Har även suttit en del framför datorn och kikat på nya och begagnade tempocyklar. Har letat en del tidigare, men stärkt av gårdagen är jag nu riktigt sugen att prova en riktig tempocykel.

Såg föresten en artikel i Triathlon Plus som behandlar tidsvinst med mer aerodynamiska prylar. Om jag maxade och skaffade allt som Pasi körde med skulle jag enligt deras tabell tjäna ca 2min 15 sek. Inte illa,   det skulle alltså gett mig en topp åtta placering. Med lite mer träning, vem vet kanske till och med på pallen.  Fast det är ju klart allt är ju bara teori, mest handlar det ju om vem som sitter på cykeln. Min bästa förbättring är nog om jag lyckas få ner vikten på mig själv istället för på prylarna.

Men nu är jag på gång igen, lyckade till och med att doppa mig i sjön för första gången i år idag. Ett kort pass med Annelie i Aspen. Axeln kändes ok de få armtag jag körde, har ju fått stränga order på att börja försiktigt, vi får väl se hur det går. Om 5 veckor kör vi Öloppet.

Hur svår kan det vara......