Raceready Ironman Kalmar Sweden 2012

Fördelen med att behöva checka in allt dagen före tävlingen är att resten av dagen kan ägnas åt vila på stranden.  Axeln och bröstmuskeln känns inte på topp, men inte heller helt kass. Kör lite försiktig stretch för att avlasta.

Vädret är lite väl bra, prognosen för morgondagen ser bättre ut med lite mer moln.

Kalmar Minitri

Laddar upp med att kika på 10dels Ironman i Kalmar. Tyvärr utan Annelie på startlinjen som känner av sitt onda knä. Tidigare idag har jag hämtat ut nummerlappen, varit på preracemöte och käkat mat på pastapartyt.

På väg mot Kalmar

Tidig morgon på centralen i Göteborg, känner mig pigg trots allt. Ett par minuter kvar till avgång, Kalmar nästa. Skönt att supporten redan är på plats med cykeln och tävlingutrustningen.

Nästan semester

Gjorde sista arbetspasset i går och idag är det semester, eller nästan semester är kanske bättre att säga. Det var nämligen full fart på jobbet i går kväll efter supermatchen på Ullevi. Resultatet för mig blev att jag inte riktigt hann städa undan allt jag behövde före ledigheten. Därför tar jag mig en tur förbi CC i morgon förmiddag för en sista fejning, sen är det ledighet som gäller för hela slanten.

I går körde jag en gammal favorit i repis, Skatås 8:an. Den ger alltid energi oavsett hur det går, det var här återtåget började för ett par år sedan. Då tog det mig över 51 minuter runt i knapp styrfart och helt slut. Denna gång utan att ta ut mig allt för mycket stoppade tiden på 36:20.

Kände mig helt kraftlös när jag sprang iväg i ösregnet. Under första två km kändes även övre delen av ryggen superstel, det var nästan lite svårt att andas. Allt släppte när jag rundade Härlandatjärn och jag kunde efter det öka takten. Halvvägs runt varvet är det en lång raka där jag såg ett par löpare längre fram. Tävlingsinriktad som man är beslutade jag mig för att komma ikapp dem före sista backen. Höll hastigheten uppe längs sjöarna på slutet och närmade mig de före allt mer. Insåg att det inte skulle räcka och fick ta i lite mer. Sista backen är inte brant men rätt så lång vilket var bra. Hann precis om de två jag jagat i 2,5km på krönet och kunde sträcka ut i nedförsbacken mot målet. Ett bra pass med tempo och lagom längd utan att slita allt för mycket var precis vad jag behövde.

Idag torsdag kom jag till gymmet fast besluten att köra ett rehabpass för axlarna. Korkad som man kan vara ibland hade jag missat att ta upp tröjan ur väskan när jag kom hem i morse. Eftersom jag ville skona övriga i gymmet hoppade jag in på SPA´t istället. Två timmat med god bastu, bad och avkoppling är inte helt fel första semesterdagen.

Rehab och en sväng till arbetet i morgon efter det fullt fokus på semester.

Två dagars vila

Efter frukost i går bestämde jag mig för att vila min kropp i dagarna två. Fotlederna kändes skumma och resten av kroppen trött. En perfekt dag att hänga i soffan för att följa OS helt enkelt. Fast hela dagen kan man inte vara hemma så det fick bli en tur till arbetet för ett par timmars jobb.
Idag var kändes kroppen mycket piggare. Höll dock fast i planen att vila ytterliggare en dag, trots att jag var nära att snöra på mig skorna. Körde lite tennisbollsmassage istället och stretchade min stela kropp. Det börjar närma sig Kalmar nu och det finns ingen anledning att pressa kroppen över gränsen. Den träning som är gjord är den som tar mig i mål, det är för sent att bättra på något nu.

Med en och en halv natts arbete innan semestern kör igång är det en hel del att avsluta. Märkligt att man alltid skall stressa för att hinna koppla av.

Oförskämt pigg

Dagen efter kändes det ordentligt i kroppen efter gårdagens prövning. Den brännande känslan från maneterna var borta och hade ersatts med följande krämpor. Ont i bägge fotlederna av den ojämna terrängen, lite känningar i knäna av simning med skor samt ont i muskelfästen i axlarna av den tunga simningen med ryggsäck och skor.

Somnade i soffan till och från under damernas marathon, vaknade mycket piggare. Åt lite lunch med Annelie och såg målgången som gav OS-guld. Där ser man att man alltid skall köra hela vägen till mål. Gör man sitt bästa går ibland bättre än man önskar.

Benen kändes bättre efter maten och sömnen. Varför inte passa på att ta fram cykeln och ge sig ut på en runda. Annelie skulle sova en stund före sitt nattpass vilket passade perfekt.

Körde hemifrån och tog den välbekanta turen ut till Lerum. Stannade till en stund hemma hos föräldrarna, fick lite melon och körde sen hem igen. Vägen till Lerum kändes toppen med bra tryck och energi i kroppen. Lite jobbigt var det den första delsträckan där det var lite motvind. Hem igen gick det fint längs Aspen, förbi Jonsered bort till Partille. Vid Sävedalen tog energin slut totalt, inte något svar i benen överhuvudtaget. Satte i mig en gél och drack en del sportdryck. Efter en kort stund började benen piggna till igen. Sista biten från Backaplan till Säve gick det duktigt fort.

Skönt att få uppleva att det inte är kört när energin börjar tryta. I med mer energigél bara och sen vänta på att kroppen tar hand om det. Det får dock inte gått för långt, att ta sig ur en rejäl och för djup svacka går inte. Planen för Kalmar är nu så gott som spikad, det kommer inte att gå fort, men jag kommer att ta mig i mål. Precis som vi gjorde i går på Öloppet, grymt kul att se både bilder och nu även filmerna Jörgens kompis tog av oss i går. Här kommer två av dem, en av dem efter lersträckan och den andra efter en ström simning till Styrsö.

Kommande veckor fram till Ironman Kalmar blir lugnare. Eventuellt kör jag lite tyngre även i morgon, kroppen får bestämma, är lite sugen på ett lite tuffare löppass till före vilan.

Bilder Öloppet 2012

Här kommer ett par bilder på Team Splash från Öloppet 2012.

Halvvägs väntade bullar vid Styrsö Bratten

Lite sportdryck och kakor smakar gott efter 3:45.

Påfyllning av vatten är viktigt.

Klara att ta sig an den andra halvan.

Närbild på Jörgens målgång.

Ett nöjt team efter 7 timmar 31 minuter.

Fokus på bullätande efter målgång.

Bulle och Redbull är en god kombination.

Lite jobbigt var det trots allt. 

På färjan hem kändes allt på topp.

Öloppet 2012 kort summering

Vilken härlig dag, först ett Ölopp i 7,5 timmar och sen hem för att se Lisa Norden ta ett OS silver.Det får bli en kort summering av premiären av Öloppet i dag, är av någon outgrundlig anledning lite lätt trött.

God frukost med trevligt sällskap på Brännö Värdshus.
En av dagens höjdpunkter dök upp vid starten, klubbkamraten Göran som knallade runt med kryckor. Otroligt starkt att komma tillbaka så starkt efter den allvarliga olyckan för en månad sedan.
Sist ut från startområdet var team Splash, dock gick vi om ett par redan under den första löpningen.
Nära att tappa en sko på första simsträckan, att knyta sko med hjälp av Jörgen i vattnet var en upplevelse.
Lerbad mellan Asperö och Brännö.
Skön löpning på Brännö och Galterö.
Bra stöd av publiken på Styrsö, följt av en trevlig fika.
Ännu trevligare löpning ner mot vattnet på Styrsö.
Brännmanet mitt i ansiktet, inte skönt alls.
Gott brygghopp på väg mot Vrångö.
Kramp och missärsimning sista delsträckorna mot Vrångö.
Trevlig löprunda runt Vrångö.
Bättre simning tillbaka från Vrångö.
Skönt att avsluta sista simsträckan tillbaka till Styrsö.
Lite seg i benen över sista bron till Donsö.
Skönt att gå i mål i Donsöhamn efter 7 timmar och 31 minuter.
Stort tack för det grymma sällskapet Jörgen, mycket bra kämpat hela vägen in i kaklet.

I morgon kommer jag att komplettera med ett par bilder, orkar inte just nu.

Raceready Öloppet 2012?

Nu är det hög tid att slänga sig i sängen efter en intressant dag.

Körde en sväng i Delsjön med Jörgen för att prova hela tävlingsupplägget. Skor, ryggsäck, min nya "snygga" Splash våtdräkt. Ingen lek vilken skillnad det blev mot min vanliga 2XU R1. Det kändes som att någon slängt i ett ankare bakom mig.

Vi gjorde upp en enkel raceplan där hastighet inte var prioriterad, målet blir att ta sig hela vägen i mål. Med tanke på avståndet mellan energistationerna och att tvi kommer att vara ute länge kör vi med vätskeryggsäckar. Laddade upp ikväll med en pizza, första på länge, men de kalorierna kommer jag att behöva i morgon.

Start 11:00 på Brännö innebär att klockan ringer 05:15, godnatt med andra ord. 

Två bra pass

Körde två bra pass idag, först cykel och sen en löprunda i Skatås. Bägge passen kändes fina och jag fick inte ont vaderna  vilket är ett stort steg framåt. Vi får se hur benen känns efter helgens bravader.

Startade hemifrån och tog sikte på Lerum. Rundan börjar ok hemifrån till Tuve med få bilar och utan rödljus. Sen börjar den tråkiga och jobbiga sträckan mellan Tuve och Sävedalen. Rödljus, språrvagnsspår, gångtrafikanter, mer rödljus och den ständiga risken för att någon skall gå ut framför en. Hastigheten på denna sträcka blir därefter, inte så hög. När man väl passerat Kålltorp blir det bättre och genom Sävedalen är det bara att trycka på igen. Den bästa sträckan återstår dock mellan Jonsered och Lerum är det böljande fin väg med trevlig utsikt över Aspen.

Utvägen kändes lite trög med motvind första biten. Efter lite vattenmelon och cola till finalskjutningen i dubbel trap. Snyggt av Håkan Dahlby att kunna fokusera i slutet, vilket gav ett silver. Kanske var det framgången för en svensk som gjorde att hemresan gick lättare, det kändes som att vinden var med mig hela vägen.

Dagens cykeltur hade varit perfekt om det inte vore för regnvädret. Regnvädret small till med blixtar och dunder när jag kom över på Hisingssidan. Vid Tuve var jag genomblöt, glasögonen immade igen vilket gjorde det svårt att se bulor och hål i vägen. Fick kisa över kanten på glasögonen för att ha en sportslig chans att se något alls. Satt i tankar kring hur min nya hjälm med integrerad visir klarar ett rejält regnväder. Måste prova före Kalmar, vill inte få en överraskning där nere. Får väl hoppas på regn i Malmö på söndag, inte så vanligt att jag önskar det.

Åt lite mat med Annelie, körde in henne till jobbet och parkerade vid Skatås. Ett varv på milspåret fick det bli på kvällskvisten. Började ok, inte på topp, låren kändes stumma och utan kraft. Höll farten uppe de två första km även denna gång, liksom under förra veckans försök. Den jobbiga stigningen mellan 2,5-4 km allt annat än ett nöje, nu började låren kännas bättre. Fick inte lika till någon bra fart och känsla i utförslöpningen ner mot Delsjöarna. Jag orkade hålla tempot, det gick inte snabbare men heller inte långsammare. Den sista biten med den något brantare utförslöpningen oroade lite. Det var ju här jag fick gå nedför förra veckan. Benen kändes ok så jag prövade att löpa på. Inga problem denna gången, visserligen gick jag inte för fullt men det var nog klokt. Varvet kom till slut tillbaka till start och det var skönt att kunna räkna in en Skatåsmil till på kontot, denna gång på 49:51.

Skönt med två pass med skön känsla och bra tempo. Känner mig pigg nu i kväll och nu laddar jag om mot Öloppet på lördag och sen Malmö Triathlon på Söndag.

Ölopp trots allt

Med tre dagar kvar bestämde jag mig för att köra Öloppet trots allt. Det kommer bli en lång och tuff lördag i skärgården, en lång tuff och helt underbar dag. Jag har fått med mig Jörgen som ersättare för Annelie.

Vi kommer inte att vara snabbast eller snyggast men vi kommer att ta oss fram till målet. Utan tvekan kommer vi förmodligen att ha de fulaste våtdräkterna av alla, Annelie hotade att inte titta om vi körde i dem, då är det illa. Men vad gör man inte när budgeten skall räcka till allt man vill göra.

Idag körde jag och Annelie lite intervaller på löparbanan vid Ullevi. Körde ett par tusenmetare i behagligt tempo alla landade mellan 4:20- 4:30. Skönt att kunna göra det utan krämpor och utan att förta sig. Behöver fler löppass kommande veckor för att vänja benen att springa igen. Det planerade långpasset i början av veckan hoppade jag över med tanke på de 30km som väntar på lördag.

I morgon är det Delsjösim med klubben och kanske en tur runt sjön efteråt, vi får se hur kroppen känns.

Kort sim och gladare vader

Sov ut länge idag, kanske lite väl länge. Missade därför de två första svenska i OS fälttävlan. Synd, jag tror att det hade gått bättre för dem om jag hade tittat. Men helt kass gick det i varje fall inte, en fjärdeplats i ett OS är inte så tokigt. Att det sen blev ett silver till Sara Algotsson Ostholt är riktigt bra.

Planerna på långa tuffa pass i början av veckan har jag skjutit på. Först och främst för att mina vader inte känns ok. Sist jag kände på detta sättet, lyssnade jag inte på kroppen och det slutade med ytterliggare en bristning. Denna gång måste jag vila till dess att det känns ok igen. Vilket det faktiskt gör nu på kvällen efter ett kort simpass i Delsjön.

Ett kort simpass med Annelie i Delsjön med åskan mullrande i fjärran fick det bli i kväll. Körde korta intervaller på 30-45 sekunder på maxfart. Siktade först rätt ut i sjön simmade ut, vilade i 15 sekunder, vände sen tillbaka och körde max in till stranden. Det är första gången jag provat denna typ av upplägg i en sjö. Det var ett bra pass där jag fick upp pulsen ordentligt.

Står i valet och kvalet om det skall bli någon start i Ö-loppet på lördag. Annelie känner sig inte riktigt kry och jag vet inte själv om min kropp kommer att uppskatta ett så långt lopp. Om det skall bli start är det en del som måste lösas. 1. Ersättare till Annelie 2. Våtdräkt att klippa sönder. Vi får se hur det blir, kanske blir det start trots allt.

Bell Javelin

Lönehelg sliter på kropp och knopp, tre arbetsdagar med full fart i kasinot. En del intressanta händelser, stora vinster till glada människor och som alltid interpersonella komplikationer. Det vore kanske bättre om alla var lika, tänkte lika och förstod varandra direkt, men inte hade det varit lika roligt. Tur att man är lugn och besitter en lätt diplomatisk begåvning.

Sängen lockade efter sista natten, huvudet landade på kudden kl 08:00, jag tror att sömnen infann sig strax före. Larmet väckte mig vi 11:30, något tidigt men nödvändigt för att vända tillbaka dygnet så snabbt som möjligt. Åt en lätt lunch med Annelie och började titta på fälttävlan. Grymt spännande och vilken strålande insats av det svenska laget. På något märkligt sätt påminner fälttävlan om Triathlon med sina olika delgrenar där allt måste fungera för att leda till toppen.

Till toppen nåde Pasi Salonen under Masters VM, ett snyggt brons kasserade han in i Spanien, ett stort grattis skickar jag till honom. Han var med på vårt tempo-KM i juni, jag fick stryk med 4:03 på de 22km vi körde. Men det var när jag körde med linjecykel med tribåge, vanlig hjälm och första passet efter sjukdom., nästa gång blir resultatet ett annat......

Kände mig inte vidare pigg när jag satte mig på cykeln för en eftermiddagstur. Ändrade planen från långt pass till att köra runt en timma. Tänkte att det är bättre att komma ut en stund än att bara sitta i soffan framför OS. Ventilen till linjecykeln fallerade och släppte ur mer luft än jag fick in i däcket. Bytte därför till tempohojen och fick även en chans att prova min nya snabba Bell Javelin.

Bell Javelin, nu jxxxxx skall här köras.

 Tog mig hemifrån förbi Tuve, Björlanda, Torslanda, och hem igen via City Airport. Energin fanns inte riktigt och en del av vägen gick trögt när det var motvind. Kände även en del märkliga saker i mina vader, små microkramper eller låsningar. Detta är inte bra och jag funderar på varför mina ben inte återhämtar sig. Dem känns aldrig pigga, hela tiden är det delar av vaderna där jag har "träningsvärk". Måste få tag på någon som kan hjälpa mig pronto. Tyvärr verkar det mina vanliga hjälpredor vara på semester. Tänker även höja sadeln lite för att kunna sträcka ut benen lite mer i nedre läget.

Höll på att somna i soffan till damernas handboll nyss så nu får det vara godnatt......för sova det är jag riktigt bra på.

Axelrehab

Gårdagens träning fick ske inomhus på gymmet på grund av vädret. Kände mig dessutom rätt sliten i vaderna efter de senaste dagarnas löpning.

Rehaben för axlarna är mycket välbehövlig och lindrar smärtan jag får i vänster axel efter simningen. Märkligt att det kan hjälpa att provocera ett redan ömt ställe för att få bort smärtan. Vaknade i går med rejäl värk och idag med något mindre värk, pluss att jag har träningsvärk så klart.

Började med att värma upp på träningscykel, skulle köra tio minuter men kom in i herrarnas OS linjelopp när det var en halvtimma kvar. Vad passar då bättre än att kika på linjelopp och trampa samtidigt? Intressant att se den rutinerad cyklisten Cancellara missa en kurva totalt och därmed vurpa.

Själva rehaben består av en hel serie med övningar där hela axeln och kringliggande muskler tränas. Allt körs med lätta vikter och fler repititioner för att skapa uthålliga muskler. Tanken är att musklerna skall klara av att hålla axeln i rätt position och avlasta min bröstmuskel. I slutet av programmet kör jag även ett par Coreövningar.

Trots att jag slarvat lite den senaste tiden med rehaben kände jag mig starkare än sist. Tappade lite de sista två övningarna men det får man ta ibland. Kanske blev längtan till den väntande bastun för stor.

Idag har jag rehabat mig med vila, först lite glass och formel 1 och nu med nattarbete. Kommande vecka kommer jag att börja med lite längre pass måndag-onsdag, torsdag-fredag lite kortare, lördag hel vila och söndag tävling i Malmö.

Skatås milen

Tänkte köra ett längre löppass idag uppe i Skatås. Nu ville världen annorlunda och all min tid försvann i ett nafs. Styrde om mina planer vilket innebar ett lite kortare pass, Skatås milen en gott kuperad runda på knappa milen.

Låren kändes sega efter både simning och löpning i går. Vaderna kändes pigga efter en rejäl mangling med tennisbollen på klipphällen under dagen. Tennisboll för massage av ben, framförallt vader är grymt bra, jag rekomenderar er att testa.

Första delen är kuperad med många branta backar. Höll ca 5:00 tempo, bitvis något långsammare fram till 2,5km. Mellan 3-4km går det stadigt uppför, inte brant utan mer segt upp, upp och upp. Tappade lite tempo när låren kändes tunga. Efter backen planar det ut och går efter en halv km svagt utför i 1 km. Här kom kroppen ikapp ordentligt och de tunga låren slappnade av. Ökade tempot lite till och höll mig nu stadigt runt 4:30- 4:40. Kom ner till Delsjöarna vilket gjorde att solen kom åt lite mer och därmed blev det rejält varmt. Kroppen kände fin och svarade bra i de små backarna mellan 6-7,5 km.

Sista biten från Brudarbacken ner till Skatås går det brant utför. Här kände jag mig så pigg att jag lätt benen gå på. Halvvägs ner började jag få en känsla av begynande problem med vänster vad igen. Slog därför av på takten och gick ner istället. Vet inte om det var inbillning, falsklarm eller på riktigt men vågade inte chansa. Mindre än en månad kvar till Kalmar kommer jag att sluta springa vid minsta tecken på problem. När det sen gick uppför igen joggade jag vilket kändes ok. Tog mig hela varvet runt på 52:40, en helt ok tid, speciellt med tanke på promenaderna.

SMHI´s prognos för morgondagen sägre åska och regn. Om det blir bättre än så kör jag ett pass på cykeln eller kanske lite simning. Annars får det nog bli en tur till gymmet för lite axelrehab.

Sim KM Triathlon Väst

Efter en skön dag på stranden, gräsklippning och lite lunch styrde vi stegen mot Delsjön. Väl på plats mötes vi av ett hela gänget med Triathlon Väst blandat med badsugna Göteborgare.

Själv var det första gången jag ställde upp i ett sim KM och fruktade att komma sist. Vi började med lite märkning av startnummer, körde ett par längder i vattnet för att få igång kroppen. Ett varv runt bägge öarna var dagens bana, alltså samma sträcka jag simmade på träningen förra veckan. Vid det tillfället tog det 43 minuter, därför siktade jag på att plocka ett par minuter till och landa under 40 minuter.

Ställde mig längst till vänster för att slippa starthysterin. När startskottet gick körde jag på så hårt jag orkade fram till dess att mjölksyran började komma. Normalt burkar jag efter det få problem med andningen och knappt orka simma. Denna gång sänkte jag farten ytterst lite och fokuserade istället på andningen. Ut med så mycket luft som möjligt under vattnet och sen in med allt som gick vid inandningen. Mjölksyran släppte ganska snabbt och jag kunde sikta in mig på första ön.

Halvvägs dit kikade jag mig lite omkring och kunde se ett helt gäng med simmare ett tjugotal meter framför mig. Även ett par simmare låg en bit till vänster om mig, lite före men med sämre riktning. När vi kom upp till ön var jag jämsides med en simmare och vi slog följe runt den första ön, han ytterst och jag närmast land. Ett tag såg det ut som att jag tappade för att strax efteråt vara ikapp igen.

Vid rundningen av den andra ön var vi knappa halvmetern ifrån varandra, helt jämna i både fart och riktning. I detta läge började vi ta in på en grupp lite längre fram, inte mycket men tillräckligt för att sporra mig. Jag drog ifrån och simmade nu ännu något snabbare. Kände efter fem minuter att jag började få håll av fartökningen. Studerade nu i efterhand pulskurvan och det syns tydligt att jag gick från en puls runt 130 upp till strax över 140. Försökte att förtränga hållet och upprepade för mig själv att det inte var så långt kvar och att smärtan var ett bevis på en bra fart. För att härda ut sänkte jag hastigheten något och strax efter det blev jag ikapp simmad av simmaren jag lämnat i kölvattnet vid ön.

Kämpade mer än simmade halvvägs tillbaka mot stranden, då började hållet ge med sig så sakta. Hade inte tappat många meter på gruppen framför och satsade nu på att göra ett försök att komma ikapp. Det gick trögt där jag fick kämpa för varje vunnen meter. Sista biten in mot land ökade jag så mycket jag orkade, pulsen drog iväg till 165 bpm. Såg att jag inte lyckades komma ikapp bägge i gruppen 10 meter från land. Upp ur vattnet jämsides med den motståndare jag hade närmast framför mig. Sprint upp till målet och sen nöjd med att ha tagit en plats och därmed säkrat att inte komma sist i mål.

Stannade klockan på 39:05 och satte mig helt slut på gräset. Annelie kom med handduk och vatten vilket var precis vad jag behövde. Gott att jag klarade mitt tidsmål med marginal och att jag inte var sist. När jag satt i gräset var det ett gäng kvar ute i vattnet. När resultatet kom upp på hemsidan i  kväll kunde jag konstatera att jag blev 21:a av 29 herrar och att min tid blev 38:49 ett prydligt PB att lägga till raden detta år.

När jag återhämtat mig tog Annelie och jag en löprunda runt Stora Delsjön på 7,5km. En slitsam runda där magen inte ville vara med på banan. Tror att detta berodde på allt för mycket svald luft och kanske även en gnutta sjövatten.

Träningsledig

Har känt mig rejält sliten i benen de senaste dagarna efter tävlingen.

Tog en träningsfri dag i måndags, i går cyklade jag fram och tillbaka till jobbet vilket kändes bra. Idag fick det bli ytterliggare en träningsfri dag eftersom jag kände mig mentalt trött.

I morgon är jag ledig vilket ger möjlighet till lite träning under dagen och i morgon kväll är det tävlingsdags igen. Triathlon Väst open water KM i Delsjön kör vi vid 18:30. Det blir ett utmärkt tillfälle att köra lite längre simning i tävlingsfart. 2 km från badplatsen runt bägge öarna, förra veckan gjorde jag det på 43 min. Denna gång siktar jag på att klara det under 40min, vi får se hur det går.

Racereport Arvika RM 2012

Vilken skön dag Arvika bjöd på under söndagens SM/ RM tävlingar.
När vi i Mastersklasserna skulle starta var det vindstilla, solsken och en lagom varm sommarmorgon. Kände mig rätt säker på att sluta bland de sista under den inledande simsträckan på 1,500 meter. Många såg starka och snabba ut under uppvärmningen. Jag valde därför att ställa mig längst till vänster och siktade in mig på att köra mitt eget race längs kanten. Två varv á 750 meter med varvning på stranden. Hur svårt kan det vara...

Kl 08:05 strax efter starten av Arvika Triathlon 2012.

Jag lyckades inte helt utan åkte på ett par små smällar de första hundra metrarna. Sen lugnade det sig när de flesta drog ifrån. Fram till första bojen hängde jag rätt bra med och med det lugna vattnet var det lätt att hålla kursen. Vid andra bojen kom jag ikapp ett gäng och följde efter dem mot nästa boj. Ett klantigt misstag när jag halvvägs upptäckte att de var på helt fel väg. Ingen stor skada skedd, kanske någon halvminut extra i vattnet. Efter rundningen av den tredje bojen bar det av inåt land igen för varvning. Killen som jag följt tidigare simmade ikapp igen och drog snett inåt banan igen. Själv simmade jag på i lagom hastighet och hade rak och fin kurs mot stranden. Tog ner tempot lite just innan strandkanten rädd för att snubbla när jag kom upp ur vattnet. Klarade mig därför bra från det obligatoriska blodtrycksfallet när man reser sig upp ur vattnet. Ut mot andra bojen fick jag håll, en konstig känsla att få det i vattnet. Har aldrig känt det förut, tror att det berodde på frukosten för tätt in på starten. När jag vände efter tredje bojen och siktade in mig på stranden släppte det igen. Totalt sett på varv #2 ökade jag takten något och sista sträckan gick jag betydligt hårdare än jag gjort på någon simning tidigare, tid för simsträckan: 31:26.

Såg över axeln att jag inte var den siste upp ur vattnet, ca 10 st plaskade fortfarande runt bojarna. Hade repeterat bytet från sim till cykel mentalt ett par gånger under simningen. Trots det gjorde jag en sak i fel ordning. Jag började med skorna, inte glasögon, nummerlapp och hjälm. Nu gick det lika bra ändå och jag tog mig snabbt ut på cykelbanan.T1: 1:04.

Nöjd med att ha kontakt med flera cyklister framför mig drog jag igång det första varvet. Att köra varvbana passar mig rätt bra. Det finns hela tiden någon att jaga, plus att man kan se hur snabbt man kör i jämförelse med andra beroende på var man möts. Pulsen drog iväg lite högt till en början, det märktes i de inledande uppförslutningarna ut mot vändpunkten. Tillbaka in igen lugnade kroppen ner sig och jag kunde köra på i en hög och jämn fart. Körde om ett par stycken på varje varv och kände mig rätt så pigg.  Käkade ett par géls och drack så mycket jag orkade från mina flaskor. Hemmabygget på tempopinnarna fungerade utmärkt, det blir detta upplägg jag kör med på Kalmar. 40 km cykling: 1:04:20.

Hoppade av cykeln och sprang med stela ben in till min plats. Alla saker fanns på sina platser och efter en liten slurk dryck, en snabb dusch med vatten över huvudet var jag ute på löparbanan. Jag kände direkt att det inte kunde bli någon attack denna gång. Det var mer en fråga om en kamp mot krampen. Balanserade på gränsen hela tiden, lite försnabbt så började det krypa ovanför knäna på insidan av låren. Lunkade på varv efter varv runt dammen och tillbaka mot mål. Drack en liten klunk vatten vid varje tillfälle och tömde resten över huvudet. Såg inför det sista varvet en i min agegroup som hade lägre hastighet än jag och jag var på väg ikapp. Gott tänkte jag , jag kommer att klara mitt mål att inte vara sist denna gång. När mer än halva  sista varvet återstod passerade jag och  därefter drygade jag hela tiden ut. Det var ingen raketsprut in i mål men en lite tempoökning lyckades jag bjuda på efter att ha varit ute på löparbanan i 49:45.

Supernöjd kunde jag pusta ut i mål med en totaltid på 2:27:14. En förbättring från förra året med över 21 minuter, trots att löparbanan var längre i år. Ett nytt pers på olympisk distans blev det dessutom med nästan 11 minuter. Nu har jag förbättrat mig med 10-11 minuter på alla tävlingar och forsätter jag att hålla den takten kan jag vara med på pallen om två tävlingar. Inte så troligt men statistik kan väl inte ljuga eller??

Arvika SM/ RM

Hemma igen efter en riktigt lyckad tävlingshelg i Arvika med trevligt sällskap och bra förhållande. Detta trotts att starten på helgen var allt annat än lyckad. Märkte att mobilen startade om sig hela tiden närjag åkt förbi Vänersborg. Datorn och kamera hade jag lämnat hemma eftersom jag ändå hade mobilen med mig.

Vid tävlingscentrumet sprang jag på ett par av klubbkompisarna från Triathlon Väst. Efter en mycket bra racebriefing var det startdags för stafetten. Passade på att gå runt de centrala delarna av cykelbanan, kollade extra mycket på de fyra nittograders kurvorna.

Efter en god bit mat på kvällen, med taktiksnack och skrönor från både förr och nu, var det hög tid att gå och lägga sig. En sista koll av cykel och utrustning, fasttejpning av géls, extra däck, pump och avstämning att allt var med. Jobbade lite till med att få min egenhändigt designade flaskhållare att sitta bra mellan aerobaren. Blev mycket nöjd med hur det kändes, risken fanns att det skulle kännas katastrof, när den  väl var på cykeln med fylld flaska under tävlingen.

Har funderat rätt länge på att köpa en aeroflaska med sugrör eller vanliga flaskmodellen. Har även kikat på köpa en specialhållare för aerobars. Kom på häromdagen att en borr, fil, buntband och med lite tid fixar man det själv. Ser även en stor fördel när man behöver byta till sig mer vätska under längre lopp, inget behov av att flytta över till aeraoflaskan. Det är bara att sätta fast flaskan och köra.

 Klockan var inte mer än 22:15, allt för tidigt för en som är van att somna mellan 00:30-02:00. Skönt att TV visade en gammal klassisk bondfilm. Släckte till slut vid 23:30 men tror inte sömnen infann sig före 00:15.

Handikappad av att ha förlorat enheten som styr ens hela vardag, mobilen, var min stora oro att försova mig.  Ställde den trådburna telefonen på rummet på väckning, osäker på att jag gjort rätt eftersom det inte syntes på någon display. Hade även försäkrat mig om väckning av Annelie i fall jag inte hörde av mig före 04:45. Japp, 04:45, telefonen larmade redan 04:40, inga problem med den gamla hederliga tekniken.

05:00 samling utanför hotellet för en kort färd ner till simstarten. 4 glada gubbar i gummidräkter tassade runt på huvudgatan i Arvika. En stor kontrast från gårdagskvällens crusing som störde en del med rum mot gatan. 05:08 är det en smått magisk känsla med en spegelblank sjö, sol, lite lätt dis och fullständigt tyst. Körde ett varv runt simbanan i lugn och fin takt, stannade till vid bojarna och försökte hitta punkter på land att orientera mig efter. Glad och nöjd med insimningen på 750m och att jag nu kommit upp i 6,5km begav vi oss till hotellfrukosten.

I perfekt tid för att checka in cykeln, få ordning på alla saker i växlingsområdet och hinna med både en kort löpning kom jag tillbaka ner till starten. Simmade ut till första bojen och tillbaka och kände mig så redo jag kunde vara inför tävlingen. Strax före startskottet var jag över hundra procent säker på att krossa tiden från förra året och även att det skulle bli ett nytt personligt rekord på olympisk distans.

Racereport kommer i morgon, att inte ha dator eller telefon har gjort att jag hamnat lite efter i bloggandet, men sånt är livet ibland.

Mot Arvika

Nu är bilen packad, de sista inköpen gjorda(bananer, solkräm). 2XU benen är på för bättre cirkulation under den stillasittande bilresan. Nästa stopp Arvika...