lördag 12 maj 2012

Göteborgsvarvet 2012 i bilder

Följde planen och gav mig iväg ut på mitt hitills långsammaste Göteborgsvarv. Före start var det bråttom som alltid, Annelie glömde mobilen och kom lite på efterkälken och fick jogga ikapp.


Före start var det samling med klubben upp på kullen. Gott med lite uppsnack och taktikdiskussion.

Kom i lagom tid till starten och valde som alltid en plats längst bak i startledet. Denna gång var det fler än tidigare som prövade samma taktik.

Gick ut lugnt och försiktigt, provade att jogga till en början. Det höll lagom till första km markeringen, därifrån var det promenad som gällde.

Det blev snabbt glest i leden, först vid säldammen packades det ihop lite igen och jag fick sällskap av flera som gick.

När varvet letade sig ut från Slottskogen och in i majorna började solen att titta  igenom molnen. Mötte även en del vänner och stannade vid två tillfällen för en pratstund, skönt att kunna göra det utan att känna sig stressad.


Många sköna band underhöll under varvet. 



När vi närmade oss första bron började motvinden att blåsa. Skönt att den dök upp, annars hade det nog blivit olidligt varmt i mina långärmade kläder.


In mot stan var det fortfarnade ganska molnigt, utsikten ut mot havet däremot betydligt ljusare. Välkomnandet på Hisingssidan var som alltid toppen.


Vätskestationen efter 6km var välbehövlig för många, flera av dem började se rejält slitna ut. Stretching av ömnade muskler såg man en del av dessutom.



Fin stämning med slappande åskådare både på land och på båtarna i de gamla dockorna.



Inte alla verkade intresserade av varvet, fast de flesta hejade på i någon form. Dags att svänga in en bit mot land och ta en genväg mot Lindholmen. Snart halvvägs mot målet, bara en bro samt en liten tur runt Posedion.


Vet inte varför man sätter ut elaka skyltar när många börjar känna sig slitna. Har man inte hört talas om positiva tankar? Jag tyckte personligen att det inte gjorde något, fast jag är ju inte helt frisk när det kommer till tjurskallighet.


Varmt och skönt var det på denna sträcka och flera av mina medlöpare började gå. Passerade fler och fler som valt att följa mitt goda exempel. Tänkte att det var dags för lite bilder av hur snygg jag blev i mina tävlingskläder. Fick nästan med hela loggan på huvudsponsorn, Casino Cosmopol.



Fler band underhöll sista biten mot backaplan och brofästet. Blandningen var stor och jag fick höra allt från dragspel till hårdrock. En favorit var trumorkestern som rockade loss i Frihamnen.




Energin verkade rinna ur mina medlöpare i backen tillbaka mot staden. Plockade åter fler platser, även på en del som imiterade löpning. De rörde sig som löpare men i en hastighet som knappt gav styrfart.


Bropassagen efter 2h 2 min markerade 2 tredjedelar av loppet. Ett visst hopp om en tid under 3h infinner sig lagom till nedfrösbacken till Nordstan.




Dags för den långa rakan från hamnen upp till Poseidon, inte den roligaste löpmässigt med sin svaga uppförsbacke. All publik hjälpte till bra och värmen var nu riktigt skön.

En av de få som frös lite om fingrarna denna dag.

Biten mellan Valand och Götaplatsen är inte så dum, man kan kika lite på löpare framifrån. En bra omväxling från de 16,5km man hitills enbart sett passerande löpares baksidor.

Passade på att fota en fotograf.
Efter en lång uppfrösbacke i solen bar det av nerför i skuggan. Märkligt att det kan vara så upplyftande att se andra som kämpa i uppförsbacken. Själv kände jag mig pigg som en mört, enda problemet är att vaden inte vill vara med. Synd för jag känner att konditionen är bättre än på många år så här tidigt på året.


En sträcka där jag alltid trivs är mellan Valand och Husargatan. Lagom skuggigt under träden i allén, omväxling med grusunderlag, lättsprunget helt enkelt.

Nyheten för året, växelvis översläpp av fotgängare. 

Härifrån började den tyngsta delen av banan. Sega ben som skall arbeta sig uppför backen till Slotskogen. Inte mycket att titta på i vanliga fall, i år fanns det flera underhållare denna sträcka, en glad överraskning. Ökade takten lite till och sniglade mig förbi ett helt gäng med "löpare".


Helt rätt dag att köra REA på skidprylar.

Vid passagen av Änggårdsbron lyckades jag få igång benen ordentligt, smärtan i vaden var inte så farlig. Vågade därför chansa på att ta ett par löpsteg vid 20km markeringen. Det kändes bra, eller åtminstonde inte genomuselt. Körde därför på med löpningen hela sista km, föga överraskande blev det min snabbaste km med 5:14min/km.
Högre tempo, lägre bildkvalité.

I det här läget var det många som var helt slut, tempot var lågt och jag med mitt 5:14 tempo fick springa förbi många. Tyvärr dog telefonen på grund av allt fotande och mina försök att blogga på vägen. Det blev något galet och blogg appen jobbade oavbrutet utan att få någon kontakt.

När jag summerar detta loppet kan jag konstatera att det blev mitt hittills långsammaste med en sluttid på 2:57:33. Trots det var det en skön dag där jag fick en ny bild av Göteborgsvarvet, en mix mellan löpare och åskådare.   Kan konstatera att det verkar vila en förbannelse över mina varvsförsök, de tre senaste åren har jag inte varit under 2:02.

Nästa år är det dags att bryta denna trend, siktet är inställt på 1:30-13:35, hur svårt kan det vara...




2 kommentarer:

  1. Kul att se alla bilder, men tråkigt att läsa om din dumvad.
    Hoppas den kryar på sig snart.

    SvaraRadera
  2. Martin Ekmarck14 maj 2012 10:28

    Härlig skildring av loppet... Tror att jag passerade dig strax innan 1 km, men var inte säker på att det var du så jag fegade med att heja.. Hoppas att kroppen läker så att du får träna på ordentligt under sommaren.

    SvaraRadera