Nu har kläderna kommit tillbaka från tryck. Ser snabba ut, känns snabba på, nu får vi se hur snabba de är. Provspringer en runda mot Lerum, risken finns för skoskav med de nya Salomon dojorna jag bytte till idag.
Mina tankar och utveckling mot ett enligt många omöjligt mål. Ironman Hawaii...hur svårt kan det vara...
torsdag 5 april 2012
tisdag 3 april 2012
ont i tårna
Kroppen klarade sig rätt bra efter söndagens långtur. Allt utom tårna som är ömma och fulla av blåsor, inte så skönt. Har därför försökt att hitta nya skor de senaste två dagarna. Köpte till slut ett par Asics GEL-Nimbus 13, långt i från lättvikt och racing denna gång.
Dessutom 1,5 storlekar för stora, allt för att få plats med svällande fötter och ömmande tår under ett långt lopp. Är inte säker på att de funkar fullt ut, verkade glappa lite i hälen när jag provade med löpstrumporna hemma. Kan tänkas att jag byter dem mot ett par Mizuno Wave Enigma som jag tyckte hade ett bättre hälgrepp även vid större storlekar. Nackdelen med denna sko var att den kändes lite stum.
Får prova igen i morgon när både jag och mina fötter är lite piggare, nya stora och väldämpade skor kommer det att bli inom kort.
Dessutom 1,5 storlekar för stora, allt för att få plats med svällande fötter och ömmande tår under ett långt lopp. Är inte säker på att de funkar fullt ut, verkade glappa lite i hälen när jag provade med löpstrumporna hemma. Kan tänkas att jag byter dem mot ett par Mizuno Wave Enigma som jag tyckte hade ett bättre hälgrepp även vid större storlekar. Nackdelen med denna sko var att den kändes lite stum.
Får prova igen i morgon när både jag och mina fötter är lite piggare, nya stora och väldämpade skor kommer det att bli inom kort.
söndag 1 april 2012
framme i Lerum
Det tog en bra stund att ta sig hela vägen till målet denna eftermiddag. Närmare bestämt 4 timmar 38 minuter för att ta sig de 34km på Bohusleden mellan Ullevi och Lerum via Skatås, Kåsjön och Jonsered.
Körde detta pass mot bättre vetande för att prova kropp och utrustning inför TEC 100 om två veckor. Lärde mig en del och har nu bestämt mig för att köra på samma sätt som jag gjorde idag. Alltså 20min långsam löpning följt av 10min promenad där jag fyller på depåerna med energi och vätska redo för 20min ytterliggare löpning. Hur svårt kan det vara att köra på tills man är framme vid målgång efter 16 mil? Räknade lite under löpningen på vilken tid det skulle ta med dagens tempo att slutföra de 160km. Under förutsättning att jag inte tappar fart efter 4,5 timmar och håller samma tempo resten skulle jag ta mig runt på 21 timmar och 38 minuter. Det kommer bli svårt att klara. Siktar därmed in mig på att ta mig i mål på de 30timmar jag har på mig, i mål skall jag. Tror visserligen att terrängen är lite flackare i Täby än det var idag, hoppas på det i alla fall.
Terrängen var lite backig bitvis men långa sträckor var det skön skogsstig där det bara var att njuta. Lyckades göra en ordentlig vurpa halvägs och följde upp det med att sparka i tårna flera gånger under de bitar med mest rötter. När jag tog av mig skor och strumpor var tårna hängiga. Detta berodde inte enbart på islagen utan även för att mina Nike skor inte är bra för långdistans. De ger inte tillräckligt med stöd för foten och hälen vilket leder till att hela foten åker fram i skon. Detta var lärdom #1 av dagens löpning, nya skor får inhandlas pronto.
Lärdom #2 var att Swebars energibars med lakritssmak definitivt skall packas ner i väskan. Bra smak och ett komplement till all söt energigel man trycker i sig. Lärdom #3 löptempot skall vara lågt från början och ske enligt 20 minuter löpning med 10 minuters promenad emellan. Lärdom#4 mössa och regnjacka skall vara med i väskan hela tiden, man vet aldrig när regnet kommer. Lärdom #5 stäng av kranen till vätskesytemet så slipper vänstra framsidan bli blöt.
Med två veckor kvar till start finns ännu tid till förbättring. Får bli ett par pass med löpning i veckan och kanske massage för trötta vader.
 |
| Dagens pass sedd från ovan. |
Körde detta pass mot bättre vetande för att prova kropp och utrustning inför TEC 100 om två veckor. Lärde mig en del och har nu bestämt mig för att köra på samma sätt som jag gjorde idag. Alltså 20min långsam löpning följt av 10min promenad där jag fyller på depåerna med energi och vätska redo för 20min ytterliggare löpning. Hur svårt kan det vara att köra på tills man är framme vid målgång efter 16 mil? Räknade lite under löpningen på vilken tid det skulle ta med dagens tempo att slutföra de 160km. Under förutsättning att jag inte tappar fart efter 4,5 timmar och håller samma tempo resten skulle jag ta mig runt på 21 timmar och 38 minuter. Det kommer bli svårt att klara. Siktar därmed in mig på att ta mig i mål på de 30timmar jag har på mig, i mål skall jag. Tror visserligen att terrängen är lite flackare i Täby än det var idag, hoppas på det i alla fall.
 |
| En av de brantaste passagerna. |
Terrängen var lite backig bitvis men långa sträckor var det skön skogsstig där det bara var att njuta. Lyckades göra en ordentlig vurpa halvägs och följde upp det med att sparka i tårna flera gånger under de bitar med mest rötter. När jag tog av mig skor och strumpor var tårna hängiga. Detta berodde inte enbart på islagen utan även för att mina Nike skor inte är bra för långdistans. De ger inte tillräckligt med stöd för foten och hälen vilket leder till att hela foten åker fram i skon. Detta var lärdom #1 av dagens löpning, nya skor får inhandlas pronto.
 |
| Trötta fötter med blå tår. |
Med två veckor kvar till start finns ännu tid till förbättring. Får bli ett par pass med löpning i veckan och kanske massage för trötta vader.
söndag 25 mars 2012
Tävlingspremiär
Efter 14 dagar utan inlägg är det åter dags att ta tag i bloggen. 14 dagar med noll träning om man inte räknar in rehabpassen för axlar och vader. Detta gör att det idag var en månad sedan jag körde någon form av konditionsträning. Inte den bästa uppladdningen inför årets första tävling, Göteborgsvarvets seedningslopp.
Underbart väder och precis lagom varmt för att köra i kortärm och korta ben. Provade därför mina nya 2XU PWX Compression Shorts. Visste inte alls hur kroppen skulle reagera på den senaste tidens ofrivilliga träningsuppehåll. Bestämde mig mot bättre vetande att satsa fullt från början och att satsa på ett nytt personbästa. Märkte direkt under den första km att det inte skulle hålla. Tempot var högt och i rekordfart, men tyvärr var även min puls hög, allt för hög för att hålla i 10km.
Första km rullade på med bra fart runt 4:00 med en snittpuls på 180 bpm. Sänkte tempot lite 2km för att få ner pulsen, misslyckades och snittpulsen landade på 183 bpm. Km 3 och 4 höll sig pulsen i samma spann strax över 180 bpm. Mjölksyran började därmed byggas på och löpsteget kändes inte lika avslappnat. Helt naturligt sänktes tempot och pulsen hängde trots det kvar. Någonstans här tappade jag möjligheten att slå mitt personbästa. Varvade efter 22:26 en bra öppning med möjlighet att nå pb om jag skulle orkat hålla tempot. Det kändes väldigt långt bort och trenden var att det gick långsammare och långsammare.
Lyckades mobilisera lite mer energi under andra varvet och höll tempot runt 5:00 med pulsen stabilt runt 175 bpm. Annelie som startade med mig dök upp lagom till den sista km. Även hon hade haft ett tufft lopp, illamående och med en kropp som inte var på tävlingshumör. Det var riktigt roligt att få spurta sista biten in mot mål sida vid sida. Hann tänka att jag inte ville få stryk med ett par sekunder. Nu visade det sig att jag hade sekunderna på min sida igen, närmare bestämt en sekund.
Efter loppet kunde vi pusta ut i vårvärmen nöjda med att ha genomfört loppet trots att vi bägge inte var i form för det. Men så är det ibland, sen kan man alltid fundera på hur smart det är att ta i allt man har när kroppen inte vill vara med. Vi har bägge legat utslagna i säng och soffa med magont för Annelie och jag med huvudvärk. Nu börjar det kännas bättre igen, därmed finns det hopp om ett bra tävlingsår igen. Tiden föresten blev 47:23 för mig och 47:24 för Annelie som placerade sig på 115 plats bland damerna, bra jobbat.
Underbart väder och precis lagom varmt för att köra i kortärm och korta ben. Provade därför mina nya 2XU PWX Compression Shorts. Visste inte alls hur kroppen skulle reagera på den senaste tidens ofrivilliga träningsuppehåll. Bestämde mig mot bättre vetande att satsa fullt från början och att satsa på ett nytt personbästa. Märkte direkt under den första km att det inte skulle hålla. Tempot var högt och i rekordfart, men tyvärr var även min puls hög, allt för hög för att hålla i 10km.
Första km rullade på med bra fart runt 4:00 med en snittpuls på 180 bpm. Sänkte tempot lite 2km för att få ner pulsen, misslyckades och snittpulsen landade på 183 bpm. Km 3 och 4 höll sig pulsen i samma spann strax över 180 bpm. Mjölksyran började därmed byggas på och löpsteget kändes inte lika avslappnat. Helt naturligt sänktes tempot och pulsen hängde trots det kvar. Någonstans här tappade jag möjligheten att slå mitt personbästa. Varvade efter 22:26 en bra öppning med möjlighet att nå pb om jag skulle orkat hålla tempot. Det kändes väldigt långt bort och trenden var att det gick långsammare och långsammare.
Lyckades mobilisera lite mer energi under andra varvet och höll tempot runt 5:00 med pulsen stabilt runt 175 bpm. Annelie som startade med mig dök upp lagom till den sista km. Även hon hade haft ett tufft lopp, illamående och med en kropp som inte var på tävlingshumör. Det var riktigt roligt att få spurta sista biten in mot mål sida vid sida. Hann tänka att jag inte ville få stryk med ett par sekunder. Nu visade det sig att jag hade sekunderna på min sida igen, närmare bestämt en sekund.
Efter loppet kunde vi pusta ut i vårvärmen nöjda med att ha genomfört loppet trots att vi bägge inte var i form för det. Men så är det ibland, sen kan man alltid fundera på hur smart det är att ta i allt man har när kroppen inte vill vara med. Vi har bägge legat utslagna i säng och soffa med magont för Annelie och jag med huvudvärk. Nu börjar det kännas bättre igen, därmed finns det hopp om ett bra tävlingsår igen. Tiden föresten blev 47:23 för mig och 47:24 för Annelie som placerade sig på 115 plats bland damerna, bra jobbat.
söndag 11 mars 2012
Att få sällskap i sängen
Nu är det tyvärr två sjuka här hemma i sängen. Det positiva är att jag lyckats få i mig ett par rostade mackor med ost. En liten framgång, men ändå ett steg åt rätt håll. Ett bakslag är att ryggen packat ihop av allt sängliggande.
fredag 9 mars 2012
Att bli sjuk
Kände att något var galet redan vid frukost. Skum i magen och lite frusen, trots allt dagens höjdpunkt. Efter det var det bara utför.
Under bankmötet blev det värre, kallsvettningar, illamående och lätt panik att behöva spy inne på banken. Klarade mig igenom mötet men det var på håret.
Vi ställde in planerna på att leta efter en bröllopsklänning. Det fick bli en halvtimma på toaletten istället. Hoppade i understället och en tröja men det hjälpte inte mycket mot frossan.
Ligger nu i sängen om jag inte är på toaletten, kan konstaterad 38 graders feber, inte kul.
Under bankmötet blev det värre, kallsvettningar, illamående och lätt panik att behöva spy inne på banken. Klarade mig igenom mötet men det var på håret.
Vi ställde in planerna på att leta efter en bröllopsklänning. Det fick bli en halvtimma på toaletten istället. Hoppade i understället och en tröja men det hjälpte inte mycket mot frossan.
Ligger nu i sängen om jag inte är på toaletten, kan konstaterad 38 graders feber, inte kul.
torsdag 8 mars 2012
nya tävlingskläder
Efter en seg vecka med enbart rehab har jag nu kommit igång lite lätt. En skön cykeltur i måndags på mountainbiken längs ridvägarna bort mot Kungälv. Tyvärr startade veckan med att jag hade huvudvärk tre dagar i rad när jag vaknade. Måndagen släppte den snabbt, i tisdags höll den i sig hela dagen vilket spolierade träningen. I går var det rehab på IFK kliniken och idag får vi se vad det blir, det lutar åt ett pass på trainern.
Rehaben rullar på och jag inbillar mig att det ger resultat. Programmet tar mellan 1:30 till 2 timmar, där hela axelpartiets muskler får sig en omgång. Börjar få ordning på tekniken och kan nu lägga på lite mer vikter. Att jag la på mer vikter kändes rejält i morse när jag vaknade med ont i axeln och bröstet.
Är lite mer laddad nu än förra veckan där huvudet hängde lite igen. Tävlingskläderna har dykt upp och ser snabba ut. Insåg när jag provade dem att kompression är bra men inte så smickrande för figuren. Tur att det är en stund kvar till första tävlingen. Valde en tvådelad framför en heldräkt efter att ha provat en och insett att inte såg klok ut i den. Tror även att det blir lättare att hantera en tvådelad under eventuella toalettstopp på Ironmandistansen. Nu skall kläderna iväg på tryck av sponsorloggan och sen blir det åka av. En fördel till är att jag får en morot till för att ta tag i kosten igen. Har faktiskt fuskat lite de senaste veckorna med både glass och godis.
Två och en halv vecka kvar till Göteborsvarvets seedningslopp. Inget mer godis, fokus på kvalités träning, rehab och positivt tänkande. Nytt rekord på milen finns inom räckhåll.
Rehaben rullar på och jag inbillar mig att det ger resultat. Programmet tar mellan 1:30 till 2 timmar, där hela axelpartiets muskler får sig en omgång. Börjar få ordning på tekniken och kan nu lägga på lite mer vikter. Att jag la på mer vikter kändes rejält i morse när jag vaknade med ont i axeln och bröstet.
 |
| 2XU hur snabba som helst, snygga dessutom. |
Är lite mer laddad nu än förra veckan där huvudet hängde lite igen. Tävlingskläderna har dykt upp och ser snabba ut. Insåg när jag provade dem att kompression är bra men inte så smickrande för figuren. Tur att det är en stund kvar till första tävlingen. Valde en tvådelad framför en heldräkt efter att ha provat en och insett att inte såg klok ut i den. Tror även att det blir lättare att hantera en tvådelad under eventuella toalettstopp på Ironmandistansen. Nu skall kläderna iväg på tryck av sponsorloggan och sen blir det åka av. En fördel till är att jag får en morot till för att ta tag i kosten igen. Har faktiskt fuskat lite de senaste veckorna med både glass och godis.
Två och en halv vecka kvar till Göteborsvarvets seedningslopp. Inget mer godis, fokus på kvalités träning, rehab och positivt tänkande. Nytt rekord på milen finns inom räckhåll.
söndag 4 mars 2012
att bättra på utsikten
Solsken och ett runt nollgradigt är perfekt väder att ta ner ett par träd i strandkanten. Passade därför på att såga ner ett par stycken på landet innan isen släpper. Med mina något grundläggande trädfällningskunskaper faller träden inte alltid åt det håll de borde. När de står i strandkanten lutar de utåt mot sjön vilket fungerade bra idag. Gott om plats att arbeta på när träden väl låg nere på marken/ isen.
Eftersom det gått så bra efter fyra träd gav jag mig även på eken och de nedre grenarna som skymmer vattnet från altanen. Ett projekt som var betydligt jobbigare med alla moment, stege, motorsåg, träd, slänt, grenar och en eller ett par armar för få. Kapade ett par och skulle bara avsluta med en sista när jag lyckades klämma fast sågen i en gren. Klurade en stund tills jag kom på lösningen för att få loss den. Med en vattenslang som rep och grenen som talja fick Annelies mamma dra upp grenen, jag kunde ta ner sågen utan att någon eller något gick sönder.
Märkligt med höjder, när man klättrar upp först är det högt och inte så kul. Efter ett tag blir det betydligt lättare och någonstans längs vägen kan man tappa respekten helt. Idag hann jag inte mer än vänja mig, annat var det näg man arbetade i 4-stolsliften och klättrade i de höga stolparna.
Ingen träning blev det under lördagen, det räckte gott och väl med allt lyftande för att vakna med träningsvärk idag. Söndagen har så här långt bestått i tävlingsledningsmöte för Göteborg Triathlon och vintersport på TV. Snart har Annelie vaknat efter nattarbetet och då blir det en sväng till gymmet.
Det är varierande svårighet att bättra på utsikten. Fälla träd är lätt, att klättra på stege och såga ner grenar är svårt, speciellt om man vill göra det snyggt.
 |
| Motorsågen praktiskt fastsatt i trädgren. |
Eftersom det gått så bra efter fyra träd gav jag mig även på eken och de nedre grenarna som skymmer vattnet från altanen. Ett projekt som var betydligt jobbigare med alla moment, stege, motorsåg, träd, slänt, grenar och en eller ett par armar för få. Kapade ett par och skulle bara avsluta med en sista när jag lyckades klämma fast sågen i en gren. Klurade en stund tills jag kom på lösningen för att få loss den. Med en vattenslang som rep och grenen som talja fick Annelies mamma dra upp grenen, jag kunde ta ner sågen utan att någon eller något gick sönder.
Märkligt med höjder, när man klättrar upp först är det högt och inte så kul. Efter ett tag blir det betydligt lättare och någonstans längs vägen kan man tappa respekten helt. Idag hann jag inte mer än vänja mig, annat var det näg man arbetade i 4-stolsliften och klättrade i de höga stolparna.
Ingen träning blev det under lördagen, det räckte gott och väl med allt lyftande för att vakna med träningsvärk idag. Söndagen har så här långt bestått i tävlingsledningsmöte för Göteborg Triathlon och vintersport på TV. Snart har Annelie vaknat efter nattarbetet och då blir det en sväng till gymmet.
Det är varierande svårighet att bättra på utsikten. Fälla träd är lätt, att klättra på stege och såga ner grenar är svårt, speciellt om man vill göra det snyggt.
fredag 2 mars 2012
att handla spån
Denna vecka har det varit rehab för hela slanten. I dag var det inget undantag, 2 timmar på IFK kliniken för både axlar och vaden. Körde på lätta vikter för att hålla rätt läge på min axel och få till tekniken. Det kändes bättre idag och hoppet om en fungerande axel till sommaren finns åter.
Följde upp rehaben med en tur till Tre hästar och inköp av 36st balar med spån. Resultatet blev en timmas lyftande till, bra träning för både armar och rygg. En fördel med att bo på landet och hålla på med djuren är all gratis träning man får nästan varje dag. Kanske kan sätta ihop ett träningsprogram i stil med Clotings stenålderspromenad. Mitt får då innehålla ensilagebals rullning, spånlyft och vattendunksbärning.
Måste bara hitta ett kommersiellt namn för detta koncept.
Det är lätt att köpa spån, att få det på plats hemma ger även bra träning.
Följde upp rehaben med en tur till Tre hästar och inköp av 36st balar med spån. Resultatet blev en timmas lyftande till, bra träning för både armar och rygg. En fördel med att bo på landet och hålla på med djuren är all gratis träning man får nästan varje dag. Kanske kan sätta ihop ett träningsprogram i stil med Clotings stenålderspromenad. Mitt får då innehålla ensilagebals rullning, spånlyft och vattendunksbärning.
Måste bara hitta ett kommersiellt namn för detta koncept.
Det är lätt att köpa spån, att få det på plats hemma ger även bra träning.
torsdag 1 mars 2012
att sova axeln ur led
Ett kort rehabpass för axlar och vaden var allt som jag orkade och hann med idag. Inte mycket att orda om passet, men rehaben är nödvändig. Vaknade i morse med värk i vänster axeln igen, denna gång modell värre. Tror att det beror på att axeln kommer ur läge när musklerna slappnar av under sömnen. Detta för att jag när jag sover på sidan, vilket jag alltid gör, pressar axeln ur sitt läge. En teori är det i alla fall, om den stämmer med verkligheten vet jag inte.
tisdag 28 februari 2012
att lämna plasma
Tidig morgon på Sahlgrenska för att lämna plasma innan arbetet. Hade gott om tid och kände mig både avslappnad och på gott humör. Gratis frukost och en god gärning, det kan knappast bli en bättre start på dagen.
Plasmagivning är lite mer ansträngande för blodkärlen än vanlig blodgivning. Dels tar det längre tid när blodet skall centrifugeras, sen skall röda,vita blodkroppar och trombocyter tillbaka in i blodomloppet igen. Normalt tar det ca 45 minuter mot en blodgivnings 10 minuter. Idag blev det ännu längre när första armens nål hamnat lite snett vilket inte gav fritt flöde. Gick därifrån lite snyggare än vanligt med dubbla bandage.
Hoppade över cykelpasset idag för att ge kroppen ett helt dygn på sig att återställa plasmabalansen. Det är en av de positiva sakerna med att ge plasma, man återfår snabbt en normal blodstatus, man förlorar inga blodkroppar, eller i alla fall mycket liten del som fastnar i centrifugen. Att man kan göra det oftare och därmed får koll på hur kroppen mår är inte dumt det heller. Idag var alla värden toppen, HB 153 är bra och där det brukar vara.
Det är inte svårt att lämna plasma, gratis fika får man på köpet.
Plasmagivning är lite mer ansträngande för blodkärlen än vanlig blodgivning. Dels tar det längre tid när blodet skall centrifugeras, sen skall röda,vita blodkroppar och trombocyter tillbaka in i blodomloppet igen. Normalt tar det ca 45 minuter mot en blodgivnings 10 minuter. Idag blev det ännu längre när första armens nål hamnat lite snett vilket inte gav fritt flöde. Gick därifrån lite snyggare än vanligt med dubbla bandage.
Hoppade över cykelpasset idag för att ge kroppen ett helt dygn på sig att återställa plasmabalansen. Det är en av de positiva sakerna med att ge plasma, man återfår snabbt en normal blodstatus, man förlorar inga blodkroppar, eller i alla fall mycket liten del som fastnar i centrifugen. Att man kan göra det oftare och därmed får koll på hur kroppen mår är inte dumt det heller. Idag var alla värden toppen, HB 153 är bra och där det brukar vara.
Det är inte svårt att lämna plasma, gratis fika får man på köpet.
måndag 27 februari 2012
att rehaba
Tillbaka igen i verkligheten efter en helg på landet i godan ro. Veckan har rivstartat med rehab på morgonen och sen en lång dags arbete. Roligt arbete med kvalet till Dealer SM som går av stapeln i Sundsvall i mitten av mars. Är nu helt slut i både kropp och själ och veckans summering får vänta en dag till. I morgon bitti skall jag förbi Sahlgrenska för att lämna en omgång plasma. Försöker göra det så fort tillfälle ges, det var nu längesedan på grund av sjukdomarna jag dragits med i perioder efter sommaren.
Rehaben idag gav hopp om att det skall kunna gå att få ordning på axlarna igen, skönt besked eftersom jag misströstat lite senaste tiden. Vaden säckade ihop i helgen efter bara ett par km löpning i knapp styrfart. Så nu blir det rehab även för den, gott att man hamnat på rätt plats. Misstänker att jag kommer vara stamgäst på IFK kliniken under det kommande året.
Rehaben idag gav hopp om att det skall kunna gå att få ordning på axlarna igen, skönt besked eftersom jag misströstat lite senaste tiden. Vaden säckade ihop i helgen efter bara ett par km löpning i knapp styrfart. Så nu blir det rehab även för den, gott att man hamnat på rätt plats. Misstänker att jag kommer vara stamgäst på IFK kliniken under det kommande året.
fredag 24 februari 2012
att båda hund
Ännu en träningsfri dag. Ryggen känns bättre men inte tillräckligt bra för träning. Rehaben ställdes in på grund av VAB.
Passade på att åka upp till landet en sväng. Skönt att ta det lugnt i brasans värme under en filt med Annelie.
Hundarna var i stort behov av ett bad. Skrubbade dem bägge och mig själv på köpet. Höll knappt på att kunna resa mig efter en att varit böjd i en halvtimma.
torsdag 23 februari 2012
att korrigera ryggen
Ännu en dag utan träning. Skillnaden mot gårdagen är att jag kom iväg till naprapaten vilket gör att det genast känns lite bättre. Det satt en låsning högt uppe på ryggen denna gång och inte som brukligt nere vid korsryggen. Konstigt att det känts nere i korsryggen men inte högre upp. Behandlingen var lite annorlunda mot tidigare och innehöll mer stretch och massage. Blev som vanligt rätt trött och hade önskat att få gå hem istället för tillbaka till arbetet.
Hoppas nu på ett snabbt tillfrisknande för att kunna springa redan till helgen. I morgon är det tid för en timmas rehab på IFK kliniken. Efter det lutar det åt att ta igen sig på landet i lugn och ro.
Hoppas nu på ett snabbt tillfrisknande för att kunna springa redan till helgen. I morgon är det tid för en timmas rehab på IFK kliniken. Efter det lutar det åt att ta igen sig på landet i lugn och ro.
tisdag 21 februari 2012
att hinna till mötet
Löppass i strålande solsken och 7 plusgrader var det längesedan. Med så fina förutsättningar och med många dagars vila från löpningen var det skönt att komma ut idag. Har hunnit fundera en del på den kassa axeln och kommit upp med en ny plan för kommande året. Bort med de långa Triathlontävlingarna, förutom Kalmar som jag redan är anmäld till. In med Duathlon,löpning, cykel och några sprint Triathlon. Det är tävlingsmålen, jag satte tidigare upp ett par mål med året, 1. få erfarenhet, 2. hålla mig skadefri och 3. att bygga en fysik för 2013 och framåt. Alltså behöver jag ta hand om mina axlar först, kanske även operera om det blir nödvändigt. Rehab för axlar och sen jobba med att stärka Core och armar.
Åter till dagens pass i solskenet. Startade vid arbetet och tog mig över Götaälvbron till Hisingen, just denna sträcka var inte så behaglig med motvind och skugga. Blev lite gladare när solen sken fint över frihamnen och Göteborgsvarvets Seedningsbana, en månad kvar till det loppet. Passerade Lindholmen och höll ett lågt och behagligt tempo, pulsen runt 150 bpm. Det märkliga med detta är att när jag tittade på km tiderna för de första 5 km gick det runt 5 min/km. Denna hastighet hade jag för ett år sedan tyckt var jobbigt och nära mitt max. Idag är det ett lungt och skönt pass med lugn och fin andhämtning. Ökade farten lite eftersom jag hade dåligt med tid inför ett möte på arbetet. Tänkte först springa ut en halvtimma och sen vända tillbaka samma väg. Men nu kände jag för att utmana mig själv lite och satsade på att ta mig runt bägge broarna istället. Mötte lite mer motvind på väg upp mot Älvsborgsbron.
Ökade ännu lite mer på väg ner mot Majorna och fick upp pulsen runt 168-170 bpm. Kände mig lätt i steget vilket förvånade efter 8km löpning. Sista biten mot centrum gick snabbt och lätt ökade successivt ju närmare slutet jag kom . Han precis tillbaka i tid för mötet, lite i onödan med tanke på att det blev inställt.
Möte Annelie som sprungit på sitt håll. Efter en god lunch gick vi på för att se på inbjudningskort och ring till bröllopet. En bra dag som avslutades med semlor hemma i soffan.
Åter till dagens pass i solskenet. Startade vid arbetet och tog mig över Götaälvbron till Hisingen, just denna sträcka var inte så behaglig med motvind och skugga. Blev lite gladare när solen sken fint över frihamnen och Göteborgsvarvets Seedningsbana, en månad kvar till det loppet. Passerade Lindholmen och höll ett lågt och behagligt tempo, pulsen runt 150 bpm. Det märkliga med detta är att när jag tittade på km tiderna för de första 5 km gick det runt 5 min/km. Denna hastighet hade jag för ett år sedan tyckt var jobbigt och nära mitt max. Idag är det ett lungt och skönt pass med lugn och fin andhämtning. Ökade farten lite eftersom jag hade dåligt med tid inför ett möte på arbetet. Tänkte först springa ut en halvtimma och sen vända tillbaka samma väg. Men nu kände jag för att utmana mig själv lite och satsade på att ta mig runt bägge broarna istället. Mötte lite mer motvind på väg upp mot Älvsborgsbron.
Ökade ännu lite mer på väg ner mot Majorna och fick upp pulsen runt 168-170 bpm. Kände mig lätt i steget vilket förvånade efter 8km löpning. Sista biten mot centrum gick snabbt och lätt ökade successivt ju närmare slutet jag kom . Han precis tillbaka i tid för mötet, lite i onödan med tanke på att det blev inställt.
Möte Annelie som sprungit på sitt håll. Efter en god lunch gick vi på för att se på inbjudningskort och ring till bröllopet. En bra dag som avslutades med semlor hemma i soffan.
att summera vecka #10.2
Vecka #10.2 var inte den mest upplyftande under detta projekt. Ett möte med sjukgymnasten på måndagen med nedslående besked följt av två dagar med bra träning. Efter det bar det utför, tuffa dagar på arbetet och noll energi på kvällarna gjorde att flera pass fick stryka på foten.
Tränade pass: 6st, (cykel 2st, löpning 2st, styrka 2st)
Tränade tid: 6h 42min
Distans: 21,5km
Brända kalorier: 4,123st
Snittpuls: 124 bpm
Vikt: 86,5 kg
Känsla: Kände mig positiv i början av veckan trots det trista beskedet hos sjukgymnasten. Halvvägs in i veckan tappade jag sugen lite till viss del på grund av långa och röriga arbetsdagar, men även på grund av axeln. Det mest positiva är att jag klarat mig från att äta allt för onyttigt. Mer frukt och grönt och mindre färdigmat på arbetet.
Tränade pass: 6st, (cykel 2st, löpning 2st, styrka 2st)
Tränade tid: 6h 42min
Distans: 21,5km
Brända kalorier: 4,123st
Snittpuls: 124 bpm
Vikt: 86,5 kg
Känsla: Kände mig positiv i början av veckan trots det trista beskedet hos sjukgymnasten. Halvvägs in i veckan tappade jag sugen lite till viss del på grund av långa och röriga arbetsdagar, men även på grund av axeln. Det mest positiva är att jag klarat mig från att äta allt för onyttigt. Mer frukt och grönt och mindre färdigmat på arbetet.
att deppa ännu mer
Känner mig inte i någon vidare form efter dagen. Var på min första rehabträning på IFK kliniken, ett ställe som tidigare hjälpt mig med både vad och fotskada. De två tillfällena har jag känt att det fungerat fint från början. Idag däremot kändes det inte något vidare alls. Kass axel och dålig kontroll på musklerna runt både axel och mage rygg, nacke. Vet inte varför men det verkar som att jag kompenserat mina klena axlar genom att använda en massa andra muskler. Min förhoppning om en snabb rehab ser definitivt ut att gå åt skogen. Kände mig så låg att löpningen i kväll ströks från programmet. Soffan och en fruktsallad lockade mer än en timma på bandet.
I morgon är det en ny dag, vi får se vad världen har för planer då..
I morgon är det en ny dag, vi får se vad världen har för planer då..
söndag 19 februari 2012
att hänga med huvudet
Skönt att denna vecka äntligen är slut. Känns som att det inte funnits någon tid förutom att ta sig fram och tillbaka från arbetet, skotta snö, halka på is och sova. Helt enkelt slut i både kropp och själ, har även ätit en burk med pepparkakor själv de senaste två dagarna. Inte allt för mycket träning de senaste dagarna, två pass på fyra dagar, tråkigt men det tar jag igen med start i morgon.
Så nog med att hänga med huvudet, det går inte att backa bandet, det går däremot att undvika upprepning. Behöver nog en peppning på söndagskvällen, idag får det bli en om löpning.
Så nog med att hänga med huvudet, det går inte att backa bandet, det går däremot att undvika upprepning. Behöver nog en peppning på söndagskvällen, idag får det bli en om löpning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)